Det handlar om att rädda välfärden och bära ansvar.

15.12.2013 kl. 12:00
När jag ser tillbaka på året, känns det som om allt flyter ihop. Det igen beror säkert på att vi haft en hård takt i regeringsarbetet, så tufft att jag mellan verserna upplevt det nästan omänskligt. Men så är också våra bekymmer stora, och vi kan inte ligga på latsidan och sopa problemen under mattan.
. Den stora frågan över alla andra, har naturligtvis handlat om ekonomin, såväl landets egen som den globala och situationen i EU över lag. Kort handlar det ju om att vi lever för mycket på lån. I år 2013, lånar vi ca 9 miljarder €, av den totala budgeten på ca 54 mrd. Det säger sig själv att man inte kan fortsätta så. Det fungerar inte heller i den privata ekonomin, att år efter år öka låntagningen. Någonstans kommer gränsen emot.
Därför är jag glad över att regeringen nu lyckades enas om det vi kallar strukturreformpaketet. Det handlar om att minska kommunernas uppgifter, att höja den faktiska pensionsåldern (målet 62,4 år), att öka sysselsättningen och få in ett mera sporrande arbetslöshetssystem, och att öka effektiviteten över lag i den offentliga sektorn. På så sätt ska vi kunna komma åt det som vi kallar hållbarhetsunderskottet i vår ekonomi. Det här låter trist och tråkigt, men avsikten är att rädda välfärden och att bära ansvar, så att inte våra barn och barnbarn behöver ta över ett land som är på ruinens brant. I mitt tal på det stora Pohjola-Norden seminariet i höst, framhöll jag vikten av att vi därför fortsätter satsa på våra barn o unga, på skolan och utbildningen, för det är det som är Finlands styrka. En välutbildad befolkning. Till våra andra styrkor hör tryggheten i samhället och den låga korruptionen. Jag vill också se det så, att vi har alla möjligheter att klara av uppgiften, men vi behöver bry oss lite mera om varandra. Och det är vi rätt bra på i Österbotten med vårt aktiva föreningsfält och vår starka tredje sektor.
Vi ska absolut inte montera ner äldrevården, men vi ska låta oss förnya den. Vi ska satsa mera på de äldres funktionsförmåga, så att de kan bo hemma så länge de önskar. Vi ska skapa ett förnuftigt regelverk runt dagens äldreboenden, så att äldre kan bo kvar där de trivs och känner gemenskap, utan att någon kvadratmeter för lite sätter stopp. Hemvården, hemservicen, närståendevården och tillgången till servicesedlar kommer också att vara i nyckelposition. Regeringens mål att minska utgiftsökningen inom anstaltboendet och spara 300 miljoner på sikt, handlar om just detta. Här har vi missat i kommunikationen. Det är viktigt att det rättas till.
Under veckan har också utredningsmannens förslag till nytt statsandelssystem sänts ut till kommunerna. Det är en svår reform, där det finns flere förlorare än vinnare. Målet är att göra systemet enklare och mera rättvist. Också i fortsättningen ska det vara så, att kommuner med mindre skatteinkomster ska få mera statsandelar. Och kommuner med en sjukare befolkning, behöver mera stöd. Samtidigt är det viktigt med sporrande incitament. Jag har fått jobba med frågan i Halke ministerutskottet som varit bollplank åt utredningsmannen. Såväl tvåspråkigheten som skärgårdsbiten beaktas nu tillfredsställande i förslaget. Nu ska kommunerna säga sitt, och därefter kommer det slutliga föslaget från regeringen.
Att träget arbete bär frukt fick vi också erfara, när vi nu i samband med riksdagens budgetbehandling, fick in 3 miljoner € för Jakobstads Hamnväg och 125.000 € för Viexpo.  Vi i Svenska riksdagsgruppen har jobbat aktivt för dessa och jag gläds också över att gott samarbete på många fronter ger resultat.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00