Det handlar om att rädda välfärden och bära ansvar.

15.12.2013 kl. 12:00
När jag ser tillbaka på året, känns det som om allt flyter ihop. Det igen beror säkert på att vi haft en hård takt i regeringsarbetet, så tufft att jag mellan verserna upplevt det nästan omänskligt. Men så är också våra bekymmer stora, och vi kan inte ligga på latsidan och sopa problemen under mattan.
. Den stora frågan över alla andra, har naturligtvis handlat om ekonomin, såväl landets egen som den globala och situationen i EU över lag. Kort handlar det ju om att vi lever för mycket på lån. I år 2013, lånar vi ca 9 miljarder €, av den totala budgeten på ca 54 mrd. Det säger sig själv att man inte kan fortsätta så. Det fungerar inte heller i den privata ekonomin, att år efter år öka låntagningen. Någonstans kommer gränsen emot.
Därför är jag glad över att regeringen nu lyckades enas om det vi kallar strukturreformpaketet. Det handlar om att minska kommunernas uppgifter, att höja den faktiska pensionsåldern (målet 62,4 år), att öka sysselsättningen och få in ett mera sporrande arbetslöshetssystem, och att öka effektiviteten över lag i den offentliga sektorn. På så sätt ska vi kunna komma åt det som vi kallar hållbarhetsunderskottet i vår ekonomi. Det här låter trist och tråkigt, men avsikten är att rädda välfärden och att bära ansvar, så att inte våra barn och barnbarn behöver ta över ett land som är på ruinens brant. I mitt tal på det stora Pohjola-Norden seminariet i höst, framhöll jag vikten av att vi därför fortsätter satsa på våra barn o unga, på skolan och utbildningen, för det är det som är Finlands styrka. En välutbildad befolkning. Till våra andra styrkor hör tryggheten i samhället och den låga korruptionen. Jag vill också se det så, att vi har alla möjligheter att klara av uppgiften, men vi behöver bry oss lite mera om varandra. Och det är vi rätt bra på i Österbotten med vårt aktiva föreningsfält och vår starka tredje sektor.
Vi ska absolut inte montera ner äldrevården, men vi ska låta oss förnya den. Vi ska satsa mera på de äldres funktionsförmåga, så att de kan bo hemma så länge de önskar. Vi ska skapa ett förnuftigt regelverk runt dagens äldreboenden, så att äldre kan bo kvar där de trivs och känner gemenskap, utan att någon kvadratmeter för lite sätter stopp. Hemvården, hemservicen, närståendevården och tillgången till servicesedlar kommer också att vara i nyckelposition. Regeringens mål att minska utgiftsökningen inom anstaltboendet och spara 300 miljoner på sikt, handlar om just detta. Här har vi missat i kommunikationen. Det är viktigt att det rättas till.
Under veckan har också utredningsmannens förslag till nytt statsandelssystem sänts ut till kommunerna. Det är en svår reform, där det finns flere förlorare än vinnare. Målet är att göra systemet enklare och mera rättvist. Också i fortsättningen ska det vara så, att kommuner med mindre skatteinkomster ska få mera statsandelar. Och kommuner med en sjukare befolkning, behöver mera stöd. Samtidigt är det viktigt med sporrande incitament. Jag har fått jobba med frågan i Halke ministerutskottet som varit bollplank åt utredningsmannen. Såväl tvåspråkigheten som skärgårdsbiten beaktas nu tillfredsställande i förslaget. Nu ska kommunerna säga sitt, och därefter kommer det slutliga föslaget från regeringen.
Att träget arbete bär frukt fick vi också erfara, när vi nu i samband med riksdagens budgetbehandling, fick in 3 miljoner € för Jakobstads Hamnväg och 125.000 € för Viexpo.  Vi i Svenska riksdagsgruppen har jobbat aktivt för dessa och jag gläds också över att gott samarbete på många fronter ger resultat.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15