Det handlar om att rädda välfärden och bära ansvar.

15.12.2013 kl. 12:00
När jag ser tillbaka på året, känns det som om allt flyter ihop. Det igen beror säkert på att vi haft en hård takt i regeringsarbetet, så tufft att jag mellan verserna upplevt det nästan omänskligt. Men så är också våra bekymmer stora, och vi kan inte ligga på latsidan och sopa problemen under mattan.
. Den stora frågan över alla andra, har naturligtvis handlat om ekonomin, såväl landets egen som den globala och situationen i EU över lag. Kort handlar det ju om att vi lever för mycket på lån. I år 2013, lånar vi ca 9 miljarder €, av den totala budgeten på ca 54 mrd. Det säger sig själv att man inte kan fortsätta så. Det fungerar inte heller i den privata ekonomin, att år efter år öka låntagningen. Någonstans kommer gränsen emot.
Därför är jag glad över att regeringen nu lyckades enas om det vi kallar strukturreformpaketet. Det handlar om att minska kommunernas uppgifter, att höja den faktiska pensionsåldern (målet 62,4 år), att öka sysselsättningen och få in ett mera sporrande arbetslöshetssystem, och att öka effektiviteten över lag i den offentliga sektorn. På så sätt ska vi kunna komma åt det som vi kallar hållbarhetsunderskottet i vår ekonomi. Det här låter trist och tråkigt, men avsikten är att rädda välfärden och att bära ansvar, så att inte våra barn och barnbarn behöver ta över ett land som är på ruinens brant. I mitt tal på det stora Pohjola-Norden seminariet i höst, framhöll jag vikten av att vi därför fortsätter satsa på våra barn o unga, på skolan och utbildningen, för det är det som är Finlands styrka. En välutbildad befolkning. Till våra andra styrkor hör tryggheten i samhället och den låga korruptionen. Jag vill också se det så, att vi har alla möjligheter att klara av uppgiften, men vi behöver bry oss lite mera om varandra. Och det är vi rätt bra på i Österbotten med vårt aktiva föreningsfält och vår starka tredje sektor.
Vi ska absolut inte montera ner äldrevården, men vi ska låta oss förnya den. Vi ska satsa mera på de äldres funktionsförmåga, så att de kan bo hemma så länge de önskar. Vi ska skapa ett förnuftigt regelverk runt dagens äldreboenden, så att äldre kan bo kvar där de trivs och känner gemenskap, utan att någon kvadratmeter för lite sätter stopp. Hemvården, hemservicen, närståendevården och tillgången till servicesedlar kommer också att vara i nyckelposition. Regeringens mål att minska utgiftsökningen inom anstaltboendet och spara 300 miljoner på sikt, handlar om just detta. Här har vi missat i kommunikationen. Det är viktigt att det rättas till.
Under veckan har också utredningsmannens förslag till nytt statsandelssystem sänts ut till kommunerna. Det är en svår reform, där det finns flere förlorare än vinnare. Målet är att göra systemet enklare och mera rättvist. Också i fortsättningen ska det vara så, att kommuner med mindre skatteinkomster ska få mera statsandelar. Och kommuner med en sjukare befolkning, behöver mera stöd. Samtidigt är det viktigt med sporrande incitament. Jag har fått jobba med frågan i Halke ministerutskottet som varit bollplank åt utredningsmannen. Såväl tvåspråkigheten som skärgårdsbiten beaktas nu tillfredsställande i förslaget. Nu ska kommunerna säga sitt, och därefter kommer det slutliga föslaget från regeringen.
Att träget arbete bär frukt fick vi också erfara, när vi nu i samband med riksdagens budgetbehandling, fick in 3 miljoner € för Jakobstads Hamnväg och 125.000 € för Viexpo.  Vi i Svenska riksdagsgruppen har jobbat aktivt för dessa och jag gläds också över att gott samarbete på många fronter ger resultat.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35