Det handlar om att rädda välfärden och bära ansvar.

15.12.2013 kl. 12:00
När jag ser tillbaka på året, känns det som om allt flyter ihop. Det igen beror säkert på att vi haft en hård takt i regeringsarbetet, så tufft att jag mellan verserna upplevt det nästan omänskligt. Men så är också våra bekymmer stora, och vi kan inte ligga på latsidan och sopa problemen under mattan.
. Den stora frågan över alla andra, har naturligtvis handlat om ekonomin, såväl landets egen som den globala och situationen i EU över lag. Kort handlar det ju om att vi lever för mycket på lån. I år 2013, lånar vi ca 9 miljarder €, av den totala budgeten på ca 54 mrd. Det säger sig själv att man inte kan fortsätta så. Det fungerar inte heller i den privata ekonomin, att år efter år öka låntagningen. Någonstans kommer gränsen emot.
Därför är jag glad över att regeringen nu lyckades enas om det vi kallar strukturreformpaketet. Det handlar om att minska kommunernas uppgifter, att höja den faktiska pensionsåldern (målet 62,4 år), att öka sysselsättningen och få in ett mera sporrande arbetslöshetssystem, och att öka effektiviteten över lag i den offentliga sektorn. På så sätt ska vi kunna komma åt det som vi kallar hållbarhetsunderskottet i vår ekonomi. Det här låter trist och tråkigt, men avsikten är att rädda välfärden och att bära ansvar, så att inte våra barn och barnbarn behöver ta över ett land som är på ruinens brant. I mitt tal på det stora Pohjola-Norden seminariet i höst, framhöll jag vikten av att vi därför fortsätter satsa på våra barn o unga, på skolan och utbildningen, för det är det som är Finlands styrka. En välutbildad befolkning. Till våra andra styrkor hör tryggheten i samhället och den låga korruptionen. Jag vill också se det så, att vi har alla möjligheter att klara av uppgiften, men vi behöver bry oss lite mera om varandra. Och det är vi rätt bra på i Österbotten med vårt aktiva föreningsfält och vår starka tredje sektor.
Vi ska absolut inte montera ner äldrevården, men vi ska låta oss förnya den. Vi ska satsa mera på de äldres funktionsförmåga, så att de kan bo hemma så länge de önskar. Vi ska skapa ett förnuftigt regelverk runt dagens äldreboenden, så att äldre kan bo kvar där de trivs och känner gemenskap, utan att någon kvadratmeter för lite sätter stopp. Hemvården, hemservicen, närståendevården och tillgången till servicesedlar kommer också att vara i nyckelposition. Regeringens mål att minska utgiftsökningen inom anstaltboendet och spara 300 miljoner på sikt, handlar om just detta. Här har vi missat i kommunikationen. Det är viktigt att det rättas till.
Under veckan har också utredningsmannens förslag till nytt statsandelssystem sänts ut till kommunerna. Det är en svår reform, där det finns flere förlorare än vinnare. Målet är att göra systemet enklare och mera rättvist. Också i fortsättningen ska det vara så, att kommuner med mindre skatteinkomster ska få mera statsandelar. Och kommuner med en sjukare befolkning, behöver mera stöd. Samtidigt är det viktigt med sporrande incitament. Jag har fått jobba med frågan i Halke ministerutskottet som varit bollplank åt utredningsmannen. Såväl tvåspråkigheten som skärgårdsbiten beaktas nu tillfredsställande i förslaget. Nu ska kommunerna säga sitt, och därefter kommer det slutliga föslaget från regeringen.
Att träget arbete bär frukt fick vi också erfara, när vi nu i samband med riksdagens budgetbehandling, fick in 3 miljoner € för Jakobstads Hamnväg och 125.000 € för Viexpo.  Vi i Svenska riksdagsgruppen har jobbat aktivt för dessa och jag gläds också över att gott samarbete på många fronter ger resultat.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30