Responsdebatt 16.12 2014

16.12.2013 kl. 13:15
Gruppordförande Mikaela Nylander 16.12 2014, gruppanförandet vid responsdebatten för budgeten 2014.
Ärade talman,
Det är lätt att stämma in i de mycket mollstämda tongångarna när vi talar om landets ekonomi. Den nakna sanningen är att den sammanräknade statsskulden beräknas uppgå till cirka 100 miljarder euro i slutet av 2014. Dessutom förväntas, enligt Finansministeriets prognoser, den offentliga sektorns skuld överskrida referensvärdet på 60 procent i EU:s grundfördrag.
Trots dessa dystra siffror i budgetboken finns det skäl att tala högt om förra veckans nyhet om vår export. De senaste signalerna från Helsingfors hamn är att det finns små, små tecken på att exporten på nytt har börjat dra. Statistiken från huvudstadens godshamn brukar vara en god mätare på vad som håller på att ske inom exporthandeln.
Också om signalen är svag finns det orsak till optimism i det arbete vi gör för att få den finländska ekonomin på bättre köl.

Ärade talman,
De centrala utmaningarna i finanspolitiken och den ekonomiska politiken för statsminister Katainens regering är att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och trygga finansieringen av välfärdsstaten. I detta tuffa jobb finns det inte skäl att klä sig i säck och aska. I stället ska vi låta oss inspireras också av små signaler om att exporten åter vitaliseras.
Det är ett tecken på att inriktningen i regeringens politik är rätt. Satsningarna på exportfrämjande åtgärder lönar sig, skattelättnaderna för företagen har varit kännbara, samtidigt som den mycket återhållsamma löneuppgörelsen erbjuder en stabil grund för tillväxt.
Den mest omfattande skattepolitiska lösningen – den kan kallas radikal – är reformen av samfundsskatten och beskattningen av dividendinkomster. Samfundsskattesatsen sänks med 4,5 procentenheter till 20 procent, samtidigt som beskattningen av utdelningsinkomster något skärps. Skattelättnaden är en ordentlig injektion för företagande, vilket ska ge ekonomisk tillväxt och arbetsplatser.

Men budgetboken beaktar inte enbart företagen, utan sysselsättningen stöds även på flera andra sätt. Vår grupp är särskilt nöjd med att programmet för sysselsättning av partiellt arbetsföra inleds. Personer som har ett handikapp av något slag ska inkluderas i arbetslivet.
Utkomstskyddet för arbetslösa ökas med sammanlagt 68 miljoner euro. Ett viktigt steg är den aktiverande åtgärden som ger den arbetslösa rätt att förtjäna 300 euro i månaden, utan att arbetslöshetsförmånen påverkas.

Ärade talman,
Vill här komma med några kommentarer om finansutskottets behandling av budgetpropositionen. Som vanligt har utskottet gjort behövliga kompletteringar i budgeten 2014.
Glädjande är att det fanns en samsyn i utskottet om att beakta de sociala aspekterna då den ofördelade potten på 36,5 miljoner euro fördelades. Organisationer som hjälper unga som hotas av marginalisering får stöd och medel anslås för en telefonjour för dem har blivit offer för familjevåld.
En stor del av potten, nästan 10 miljoner euro, går till trafikprojekt. Regionalt hör Jakobstadsregionen och västra Nyland till vinnarna. För hamnvägen till Jakobstad anslås 3 miljoner euro, medan planeringen av elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan får 2,6 miljoner euro ur tilläggspotten. Infrastrukturprojekten är mycket viktiga för att stärka konkurrenskraften i dessa regioner.

Som känt är det viktigt för Svenska riksdagsgruppen att den lilla grupp yrkesfiskare som bor längs våra kuster har rättvisa verksamhetsförutsättningar. Därför är vi nöjda med att ett extra anslag på 100 000 euro reserveras för yrkesfiskarnas förbund.
Därtill anslås 150 000 euro för reduceringsfiske. Genom att fiska bort så kallad skräpfisk såsom mört och braxen förbättras vattenkvaliteten i våra hav. Vid föreningen för vatten- och luftvård i östra Nyland har man konstaterat att ett effektivt reduceringsfiske är den bästa metoden att minska på fosforbelastningen i våra vatten.
Ytterligare kan nämnas det gemensamma beslutet att trygga rehabiliteringsverksamheten för veteranerna. En viktig miljon går till att stärka resurserna i de mest belastade domstolarna i landet.
Ärade talman,
Budgetpolitiken är riksdagens främsta instrument att påverka utvecklingen i landet. Det är en stram helhet som byggts upp, men inriktningen är att skapa goda förutsättningar för tillväxt och ny sysselsättning. I debatten som blossat upp kring stukturreformen av anstaltsvården kan det vara skäl att påpeka att i budgeten 2014 får både genomförandet av äldreomsorgslagen och närståendevården ökade resurser.
Svenska riksdagsgruppen är tillfreds med den sakligt goda anda som präglat riksdagens budgetarbete, trots att statsekonomin har kärva tider framför sig.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50