Blomqvist: Vattenområden får inte beskattas oskäligt

20.12.2013 kl. 16:32
Thomas Blomqvist: Värderingen av vattenområden får inte leda till oskälighet i beskattningen.
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist lämnade idag in ett skriftligt spörsmål till regeringen kring värderingen av vattenområden vid arvs- och gåvobeskattningen. I spörsmålet frågar Blomqvist regeringen hur man ämnar arbeta för att göra beskattningen av fastigheter med vattenområden mera jämlik och skälig.

I dagens läge utgår man i värderingen från ett grundvärde på 80 euro per hektar som sedan kan sänkas eller höjas på basis av enskilda områdens särdrag. Hur särdragen bedöms och tolkas varierar mellan skatteenheterna och Blomqvist har länge förespråkat att man skulle värdera mera enhetligt i hela landet.

- Det sätt man tar i beaktande vattenområdens särdrag kan påverka utfallet i beskattningen väldigt mycket. Enligt uppgift har man i vissa regioner värderat vattenområden enligt antagandet 80 euro per hektar. I andra regioner har vattenområden värderats att vara lika med noll euro. För att alla ska behandlas jämlikt borde man göra praxisen mera enhetlig, säger Blomqvist.

Också om värderingen blir mer enhetlig så kan arvs- eller gåvoskatten fortfarande bli oskäligt hög. Bland annat i den åboländska skärgården finns exempel på fastigheter där de tillhörande vattenområdena omfattar ca 2 800 hektar. Om värdet för området bedöms enligt grundvärdet på 80 euro, skulle det betyda att enbart vattenområdet i fastigheten värderas till 224 000 euro. Ett sätt att göra värderingen mer skälig kunde vara en liknande gradering av värdet som används vid värderingen av t.ex. byggnadsplaster på glesbygden.

- Graderingen skulle innebära en gradvis minskning av värdet enligt storlek, vattenområden skulle då beskattas till 100 procent på upp till 300 hektar men sedan gradvis bli mindre. På det här sättet skulle arvs- och gåvobeskattningen inte bli oskäligt hög om man ärver en fastighet med ett större vattenområde, avslutar Blomqvist.

Spörsmålet i sin helhet

SFP

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00