Blomqvist: Vattenområden får inte beskattas oskäligt

20.12.2013 kl. 16:32
Thomas Blomqvist: Värderingen av vattenområden får inte leda till oskälighet i beskattningen.
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist lämnade idag in ett skriftligt spörsmål till regeringen kring värderingen av vattenområden vid arvs- och gåvobeskattningen. I spörsmålet frågar Blomqvist regeringen hur man ämnar arbeta för att göra beskattningen av fastigheter med vattenområden mera jämlik och skälig.

I dagens läge utgår man i värderingen från ett grundvärde på 80 euro per hektar som sedan kan sänkas eller höjas på basis av enskilda områdens särdrag. Hur särdragen bedöms och tolkas varierar mellan skatteenheterna och Blomqvist har länge förespråkat att man skulle värdera mera enhetligt i hela landet.

- Det sätt man tar i beaktande vattenområdens särdrag kan påverka utfallet i beskattningen väldigt mycket. Enligt uppgift har man i vissa regioner värderat vattenområden enligt antagandet 80 euro per hektar. I andra regioner har vattenområden värderats att vara lika med noll euro. För att alla ska behandlas jämlikt borde man göra praxisen mera enhetlig, säger Blomqvist.

Också om värderingen blir mer enhetlig så kan arvs- eller gåvoskatten fortfarande bli oskäligt hög. Bland annat i den åboländska skärgården finns exempel på fastigheter där de tillhörande vattenområdena omfattar ca 2 800 hektar. Om värdet för området bedöms enligt grundvärdet på 80 euro, skulle det betyda att enbart vattenområdet i fastigheten värderas till 224 000 euro. Ett sätt att göra värderingen mer skälig kunde vara en liknande gradering av värdet som används vid värderingen av t.ex. byggnadsplaster på glesbygden.

- Graderingen skulle innebära en gradvis minskning av värdet enligt storlek, vattenområden skulle då beskattas till 100 procent på upp till 300 hektar men sedan gradvis bli mindre. På det här sättet skulle arvs- och gåvobeskattningen inte bli oskäligt hög om man ärver en fastighet med ett större vattenområde, avslutar Blomqvist.

Spörsmålet i sin helhet

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00