Blomqvist: Vattenområden får inte beskattas oskäligt

20.12.2013 kl. 16:32

Thomas Blomqvist: Värderingen av vattenområden får inte leda till oskälighet i beskattningen.

Riksdagsledamot Thomas Blomqvist lämnade idag in ett skriftligt spörsmål till regeringen kring värderingen av vattenområden vid arvs- och gåvobeskattningen. I spörsmålet frågar Blomqvist regeringen hur man ämnar arbeta för att göra beskattningen av fastigheter med vattenområden mera jämlik och skälig.

I dagens läge utgår man i värderingen från ett grundvärde på 80 euro per hektar som sedan kan sänkas eller höjas på basis av enskilda områdens särdrag. Hur särdragen bedöms och tolkas varierar mellan skatteenheterna och Blomqvist har länge förespråkat att man skulle värdera mera enhetligt i hela landet.

- Det sätt man tar i beaktande vattenområdens särdrag kan påverka utfallet i beskattningen väldigt mycket. Enligt uppgift har man i vissa regioner värderat vattenområden enligt antagandet 80 euro per hektar. I andra regioner har vattenområden värderats att vara lika med noll euro. För att alla ska behandlas jämlikt borde man göra praxisen mera enhetlig, säger Blomqvist.

Också om värderingen blir mer enhetlig så kan arvs- eller gåvoskatten fortfarande bli oskäligt hög. Bland annat i den åboländska skärgården finns exempel på fastigheter där de tillhörande vattenområdena omfattar ca 2 800 hektar. Om värdet för området bedöms enligt grundvärdet på 80 euro, skulle det betyda att enbart vattenområdet i fastigheten värderas till 224 000 euro. Ett sätt att göra värderingen mer skälig kunde vara en liknande gradering av värdet som används vid värderingen av t.ex. byggnadsplaster på glesbygden.

- Graderingen skulle innebära en gradvis minskning av värdet enligt storlek, vattenområden skulle då beskattas till 100 procent på upp till 300 hektar men sedan gradvis bli mindre. På det här sättet skulle arvs- och gåvobeskattningen inte bli oskäligt hög om man ärver en fastighet med ett större vattenområde, avslutar Blomqvist.

Spörsmålet i sin helhet

SFP

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30