Blomqvist: Vattenområden får inte beskattas oskäligt

20.12.2013 kl. 16:32
Thomas Blomqvist: Värderingen av vattenområden får inte leda till oskälighet i beskattningen.
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist lämnade idag in ett skriftligt spörsmål till regeringen kring värderingen av vattenområden vid arvs- och gåvobeskattningen. I spörsmålet frågar Blomqvist regeringen hur man ämnar arbeta för att göra beskattningen av fastigheter med vattenområden mera jämlik och skälig.

I dagens läge utgår man i värderingen från ett grundvärde på 80 euro per hektar som sedan kan sänkas eller höjas på basis av enskilda områdens särdrag. Hur särdragen bedöms och tolkas varierar mellan skatteenheterna och Blomqvist har länge förespråkat att man skulle värdera mera enhetligt i hela landet.

- Det sätt man tar i beaktande vattenområdens särdrag kan påverka utfallet i beskattningen väldigt mycket. Enligt uppgift har man i vissa regioner värderat vattenområden enligt antagandet 80 euro per hektar. I andra regioner har vattenområden värderats att vara lika med noll euro. För att alla ska behandlas jämlikt borde man göra praxisen mera enhetlig, säger Blomqvist.

Också om värderingen blir mer enhetlig så kan arvs- eller gåvoskatten fortfarande bli oskäligt hög. Bland annat i den åboländska skärgården finns exempel på fastigheter där de tillhörande vattenområdena omfattar ca 2 800 hektar. Om värdet för området bedöms enligt grundvärdet på 80 euro, skulle det betyda att enbart vattenområdet i fastigheten värderas till 224 000 euro. Ett sätt att göra värderingen mer skälig kunde vara en liknande gradering av värdet som används vid värderingen av t.ex. byggnadsplaster på glesbygden.

- Graderingen skulle innebära en gradvis minskning av värdet enligt storlek, vattenområden skulle då beskattas till 100 procent på upp till 300 hektar men sedan gradvis bli mindre. På det här sättet skulle arvs- och gåvobeskattningen inte bli oskäligt hög om man ärver en fastighet med ett större vattenområde, avslutar Blomqvist.

Spörsmålet i sin helhet

SFP

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00