Straffen för våldtäkt ska skärpas

16.01.2014 kl. 12:36
Enligt justitieminister Anna-Maja Henrikssons bedömning kommer straffpraxisen vid våldtäktsbrott att skärpas om den proposition som regeringen i dag överlämnade till riksdagen godkänns.

– Det som är nytt är att en våldtäkt som riktar sig mot et barn, dvs. en person som är under 18 år alltid ska betraktas som en grov gärning. Straffet för grov våldtäkt är fängelse i minst två och högst tio år.

– Nu blir vi av med den så kallade lindriga våldtäkten. Enligt propositionen ska den nuvarande bestämmelsen om tvingande till samlag upphävas, och i fortsättningen ska gärningar som betraktas som lindrigare än grundformen av våldtäkt bestraffas enligt bestämmelsen om våldtäkt, konstaterar Henriksson.

– Gärningar som innefattar bruk av våld kan inte längre betraktas som lindrigare än grundformen. Dessutom ska den nya straffskalan bli strängare än straffskalan enligt den bestämmelse om tvingande till samlag som nu föreslås bli upphävd.

Enligt Henriksson kan de föreslagna ändringarna och det bakomliggande syftet att framhäva betydelsen av den sexuella självbestämmanderätten bedömas ha positiva konsekvenser för jämställdheten mellan könen och i synnerhet för utvecklingen av kvinnors rättigheter.

Enligt regeringsprogrammet ska lagstiftningen om sexualbrott utvecklas så att den bättre än för närvarande tryggar den sexuella självbestämmanderätten.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00