Wideroos: Tvång kan inte vara drivkraften i kommunreformen

21.01.2014 kl. 11:27
Svenska folkpartiets riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos förstår missnöjet mot regeringens förslag om att kommuner ska kunna tvångssammanslås, men vill samtidigt påminna om att en kommunreform är nödvändig för Finland. Utgångspunkten har enligt SFP hela tiden varit att kommunerna ska agera på frivillig basis medan andra partier i regeringen aktivt har förespråkat tvångslösningar. Samtidigt betyder frivillighet att beslutsfattarna i kommunerna på allvar måste fundera på olika lösningar, inklusive sammanslagningar.

-  I SFP har vi aldrig trott på tvångsreformer och det gör vi inte nu heller. Kommunerna måste dock hitta varandra oberoende om det gäller att gå samman eller samarbete och komma ihåg att frihet också betyder ansvar. Om övriga Finland går vidare med samgångar kan inte de finlandssvenska kommunerna stå vid sidan om och se på, säger Wideroos.

SFP:s ministrar jobbar för frivillighet, men tar också ansvar för att regeringen kan fortsätta sitt arbete med en nödvändig reform. Tack vare detta har SFP också denna regeringsperiod lyckats med att påverka de centrala reformerna vårt land står inför.

- Vi måste komma ihåg att kommunreformen i sista hand handlar om att skapa strukturer som är hållbara även i framtiden. Det handlar om hur människor i fortsättningen också ska kunna bo i livskraftiga kommuner med en god service, säger Wideroos.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00