Gymnasiet ska ge bred allmänbildning!

10.02.2014 kl. 08:49
De senaste veckorna har gymnasieutbildningen debatterats flitigt. Debatten går mellan en ökad valfrihet och ett visst antal obligatoriska ämnen. Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat en rapport där det finns tre olika modeller med olika grad av frivillighet. De politiska besluten kring detta skall fattas ännu i vår.
En viss valfrihet är bra.  Våra unga har talang och intresse för olika ämnen och det måste också få synas i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Samtidigt hör det till gymnasiets grunduppdrag att vara en allmänbildande skola. Det ska vi inte frångå. De finns nämligen fog för talesättet att mänskan aldrig är så allmänbildad som när hon går ut gymnasiet. Därefter får man förädla den allmänbildningen till spetskunskap i något särskilt ämne under vidare studier, så att förmågan att förstå samhällets komplexitet består.

I en av modellerna föreslås att endast modersmål, det andra inhemska språket, engelska, matematik, religion och hälsokunskap skulle vara obligatoriska ämnen. Det skulle alltså kunna innebära att en elev går ut gymnasiet utan en enda kurs i historia, samhällslära, biologi eller geografi. Det är inte acceptabelt. Det är inte så vi stärker den allmänbildande skolan. 

Finland är ett litet land. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med billig arbetskraft eller låga prisnivåer. Istället är vi ett land som har byggt vår framgång på en kunnig och välutbildad befolkning. Vi är konkurrenskraftiga tack vare innovationer som spetskunskap och bildning som kommer via bildning och allmänbildning. Det måste vi vara också i fortsättningen! För det behöver vi en högklassig utbildning på alla nivåer.

Det skulle vara ett klart självmål att ta in för mycket valfrihet i gymnasiet. När du är 15 eller 17 år ska du ha rätt att ändra dig flera gånger gällande din kommande utbildning. Då måste det finnas en bra grund att stå på. Det är orimligt att tro att alla 15 åringar skulle ha en fullständigt klar bild av vad de vill utbilda sig till och därför enbart välja kurser som stöder detta. Nej, istället bör gymnasiet fortsätta att ge en stabil grund för en bred allmänbildning som kompletteras med en del fördjupade kurser i ämnen man själv valt. En skola som öppnar dörrar istället för att stänga dem! En skola som tar sikte på att Finlands folk också framöver hör till de mest allmänbildade i världen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00