Gymnasiet ska ge bred allmänbildning!

10.02.2014 kl. 08:49
De senaste veckorna har gymnasieutbildningen debatterats flitigt. Debatten går mellan en ökad valfrihet och ett visst antal obligatoriska ämnen. Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat en rapport där det finns tre olika modeller med olika grad av frivillighet. De politiska besluten kring detta skall fattas ännu i vår.
En viss valfrihet är bra.  Våra unga har talang och intresse för olika ämnen och det måste också få synas i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Samtidigt hör det till gymnasiets grunduppdrag att vara en allmänbildande skola. Det ska vi inte frångå. De finns nämligen fog för talesättet att mänskan aldrig är så allmänbildad som när hon går ut gymnasiet. Därefter får man förädla den allmänbildningen till spetskunskap i något särskilt ämne under vidare studier, så att förmågan att förstå samhällets komplexitet består.

I en av modellerna föreslås att endast modersmål, det andra inhemska språket, engelska, matematik, religion och hälsokunskap skulle vara obligatoriska ämnen. Det skulle alltså kunna innebära att en elev går ut gymnasiet utan en enda kurs i historia, samhällslära, biologi eller geografi. Det är inte acceptabelt. Det är inte så vi stärker den allmänbildande skolan. 

Finland är ett litet land. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med billig arbetskraft eller låga prisnivåer. Istället är vi ett land som har byggt vår framgång på en kunnig och välutbildad befolkning. Vi är konkurrenskraftiga tack vare innovationer som spetskunskap och bildning som kommer via bildning och allmänbildning. Det måste vi vara också i fortsättningen! För det behöver vi en högklassig utbildning på alla nivåer.

Det skulle vara ett klart självmål att ta in för mycket valfrihet i gymnasiet. När du är 15 eller 17 år ska du ha rätt att ändra dig flera gånger gällande din kommande utbildning. Då måste det finnas en bra grund att stå på. Det är orimligt att tro att alla 15 åringar skulle ha en fullständigt klar bild av vad de vill utbilda sig till och därför enbart välja kurser som stöder detta. Nej, istället bör gymnasiet fortsätta att ge en stabil grund för en bred allmänbildning som kompletteras med en del fördjupade kurser i ämnen man själv valt. En skola som öppnar dörrar istället för att stänga dem! En skola som tar sikte på att Finlands folk också framöver hör till de mest allmänbildade i världen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00