Gymnasiet ska ge bred allmänbildning!

10.02.2014 kl. 08:49
De senaste veckorna har gymnasieutbildningen debatterats flitigt. Debatten går mellan en ökad valfrihet och ett visst antal obligatoriska ämnen. Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat en rapport där det finns tre olika modeller med olika grad av frivillighet. De politiska besluten kring detta skall fattas ännu i vår.
En viss valfrihet är bra.  Våra unga har talang och intresse för olika ämnen och det måste också få synas i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Samtidigt hör det till gymnasiets grunduppdrag att vara en allmänbildande skola. Det ska vi inte frångå. De finns nämligen fog för talesättet att mänskan aldrig är så allmänbildad som när hon går ut gymnasiet. Därefter får man förädla den allmänbildningen till spetskunskap i något särskilt ämne under vidare studier, så att förmågan att förstå samhällets komplexitet består.

I en av modellerna föreslås att endast modersmål, det andra inhemska språket, engelska, matematik, religion och hälsokunskap skulle vara obligatoriska ämnen. Det skulle alltså kunna innebära att en elev går ut gymnasiet utan en enda kurs i historia, samhällslära, biologi eller geografi. Det är inte acceptabelt. Det är inte så vi stärker den allmänbildande skolan. 

Finland är ett litet land. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med billig arbetskraft eller låga prisnivåer. Istället är vi ett land som har byggt vår framgång på en kunnig och välutbildad befolkning. Vi är konkurrenskraftiga tack vare innovationer som spetskunskap och bildning som kommer via bildning och allmänbildning. Det måste vi vara också i fortsättningen! För det behöver vi en högklassig utbildning på alla nivåer.

Det skulle vara ett klart självmål att ta in för mycket valfrihet i gymnasiet. När du är 15 eller 17 år ska du ha rätt att ändra dig flera gånger gällande din kommande utbildning. Då måste det finnas en bra grund att stå på. Det är orimligt att tro att alla 15 åringar skulle ha en fullständigt klar bild av vad de vill utbilda sig till och därför enbart välja kurser som stöder detta. Nej, istället bör gymnasiet fortsätta att ge en stabil grund för en bred allmänbildning som kompletteras med en del fördjupade kurser i ämnen man själv valt. En skola som öppnar dörrar istället för att stänga dem! En skola som tar sikte på att Finlands folk också framöver hör till de mest allmänbildade i världen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.
09.04.2013 kl. 15:00

Den internationella energi- och klimatpolitiken.

Riksdagsledamot Christina Gestrin framförde gruppanförandet i remissdebatten om den nationella energi- och klimatpolitiken 3.4 2013.
03.04.2013 kl. 15:00

Boende till skäligt pris.

Riksdagsledamot Astrid Thors. Gruppanförande 20.3 2013 i debatten om interpellation om boende till skäligt pris.
20.03.2013 kl. 14:38

Regionförvaltningsreformen

Gruppanförande 5.3 2013 hållet av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos. Tema: Statsrådets redogörelse till riksdagen om verkställandet och utfallet av regionförvaltningsreformen
05.03.2013 kl. 15:12

Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars. Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
20.02.2013 kl. 15:00

Inerpellation om regeringens ekonomiska- och industripolitik

Gruppanförande den 13.2 2013. Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
13.02.2013 kl. 14:00

Gruppanförande vid riksmötets öppningsdebatt

Gruppordförande Mikaela Nylander höll svenska riksdagsgruppens anförande i samband med riksmötets öppning 12.2 2013
12.02.2013 kl. 14:00