När överskrids allemansrätten?

11.02.2014 kl. 15:36
Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars frågar i ett spörsmål var gränserna för allemansrätten ställs då annan person än markägaren lägger upp frednings-märken.
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
När överskrids allemansrätten?
Till riksdagens talman

Allemansrätten är något unikt för Norden och något som vi alla bör vara måna om att bevara och högakta. I vissa fall är dock lagstiftningen gällande allemansrätten något otydlig och ibland exi-sterar inte en entydig lagstiftning gällande om vad som inkluderas i allemansrätten, varför människor tenderar att tolka lagen enligt eget tycke och behov.

Enligt den finländska lagstiftningen får man i vårt land, tack vare allemansrätten, bland annat röra sig så gott som fritt i skog och mark, tälta, meta och plocka bär. Allemansrätten omfattar i prin-cip också att man lägger upp holkar för fåglar eller flygekorrar på annans mark, eftersom det i den finländska lagstiftningen inte idag finns explicit stiftat i lagen om var och på vems mark man får lägga upp en fågel- eller flygekorreholk. Ägaren till marken var det lagts upp holkar, torde dock ha rätt att ta ner holkarna, förutsatt att fågel- eller flygekorrholken tydligt är obebodd sedan en längre tid.

Om ett naturskyddsområde skall uppföras bör det enligt naturvårdslagens (1096/1996) 24 § ske med ägarens samtycke, eller genom ägarens ansökan. Det torde alltså inte vara tillåtet att märka ut i annans skog vilka träd, som enligt en person som inte äger marken utan endast rör sig i skogen ifråga, bör fredas.

Enligt naturvårdslagens (1096/1996) 39 § bör också ett bo vara i regelbunden användning för att vara fridlyst. Därför torde inte en fredning av de träd som märkts ut inte vara aktuell, eftersom det inte bott vare sig fåglar eller flygekorrar under en längre tid i dessa träd.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning förreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Överskrids inte allemansrätten när en annan person än markägaren lägger upp frednings-märken av träd, utan att kontakta med markägaren? Hur skall markägaren reagera på dessa märkningar, när träden som är märkta inte varit bebodda på länge?

Helsingfors den 3 februari 2014
Lars Gästgivars /sv

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35