Till riksdagens talman
VR förde nyligen fram ett förslag till Kommunikationsministeriet om att närtågtrafiken på kustba-nan skulle begränsas till sträckan Helsingfors-Sjundeå. Förslaget var inte oproblematiskt och vi un-dertecknade gläder oss över att man på ministeriet nu beslutat att Y-tågstrafiken fortsätter i alla fall fram till 2015. Samtidigt ser vi att det är viktigt att man redan nu också gör upp en mer långsiktig plan för kustbanan som helhet som sträcker sig längre än ett par år framåt.
Goda trafikförbindelser är en förutsättning för att kunna bo, arbeta och verka i Västra Nyland. Om-rådet har över 100 000 invånare varav tusentals arbetar inom metropolområdet. Då huvudstadsreg-ionen växer så ökar också trycket på bostadsområden, något som Västra Nyland såväl kan som vill erbjuda. För att området ska utvecklas och bli ett reellt bostadsalternativ för allt flera måste det fin-nas pålitliga, effektiva och miljövänliga sätt att röra sig i regionen, något som kustbanan har pot-ential att erbjuda. Kustbanan är en viktig länk inte enbart mellan Västra Nyland och metropolen, utan också mellan kommunerna i regionen, samt mellan Åboregionen och Helsingfors. Längs med kustbanan finns det också flera industri- och hamnområden som är beroende av goda förbindelser på såväl räls som väg.
Utvecklingen av kustbanan har länge varit ett diskussionsämne men diskussionerna har dessvärre inte utmynnat i konkreta förbättringar. Kustbanan fungerar idag långt ifrån perfekt, ett av de största problemen är att den på vissa områden mycket högtrafikerad vilket ofta orsakar förseningar i såväl när- som fjärrtågstrafiken. Eftersom undersökningar visar att passagerarantalet som rör sig längs kustbanan ökar så skulle det vara viktigt att skapa förutsättningar för att kustbanan ska fungera också på lång sikt.
Vi undertecknare ser att ett sätt att lösa problemen vore att bygga ut dubbelspår längs de sträckor som är högtrafikerade mellan Karis och Helsingfors. Med dubbla spår skulle man kunna eliminera onödigt väntande på passerande tåg och således kunna åtgärda de förseningar som t ex VR velat åt-
gärda med sitt ursprungliga förslag. Det skulle möjliggöra mer pålitliga tidtabeller för såväl företag som privatpersoner och vara såväl Västra Nyland som Åbo regionen till gagn. Det skulle även göra det lättare att hantera den ökande mängden passagerare mellan t.ex. Esbo och Kyrkslätt som bara under de senaste åren gått upp med 31 procent och förväntas fortsätta öka.
Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning fö-reskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:
Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att förbättra kustbanan och för att trygga närtågs-förbindelserna i Västra Nyland också efter 2015? Hur ser regeringen på en utbyggnad av tågnätet med dubbla spår på högrtafikerade delar av sträckan Karis-Helsingfors?
Gruppanföranden |
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
