Välfungerande tågförbindelser i Västra Nyland.

13.02.2014 kl. 09:02
Till riksdagens talman
VR förde nyligen fram ett förslag till Kommunikationsministeriet om att närtågtrafiken på kustba-nan skulle begränsas till sträckan Helsingfors-Sjundeå. Förslaget var inte oproblematiskt och vi un-dertecknade gläder oss över att man på ministeriet nu beslutat att Y-tågstrafiken fortsätter i alla fall fram till 2015. Samtidigt ser vi att det är viktigt att man redan nu också gör upp en mer långsiktig plan för kustbanan som helhet som sträcker sig längre än ett par år framåt.
Goda trafikförbindelser är en förutsättning för att kunna bo, arbeta och verka i Västra Nyland. Om-rådet har över 100 000 invånare varav tusentals arbetar inom metropolområdet. Då huvudstadsreg-ionen växer så ökar också trycket på bostadsområden, något som Västra Nyland såväl kan som vill erbjuda. För att området ska utvecklas och bli ett reellt bostadsalternativ för allt flera måste det fin-nas pålitliga, effektiva och miljövänliga sätt att röra sig i regionen, något som kustbanan har pot-ential att erbjuda. Kustbanan är en viktig länk inte enbart mellan Västra Nyland och metropolen, utan också mellan kommunerna i regionen, samt mellan Åboregionen och Helsingfors. Längs med kustbanan finns det också flera industri- och hamnområden som är beroende av goda förbindelser på såväl räls som väg.
Utvecklingen av kustbanan har länge varit ett diskussionsämne men diskussionerna har dessvärre inte utmynnat i konkreta förbättringar. Kustbanan fungerar idag långt ifrån perfekt, ett av de största problemen är att den på vissa områden mycket högtrafikerad vilket ofta orsakar förseningar i såväl när- som fjärrtågstrafiken. Eftersom undersökningar visar att passagerarantalet som rör sig längs kustbanan ökar så skulle det vara viktigt att skapa förutsättningar för att kustbanan ska fungera också på lång sikt.
Vi undertecknare ser att ett sätt att lösa problemen vore att bygga ut dubbelspår längs de sträckor som är högtrafikerade mellan Karis och Helsingfors. Med dubbla spår skulle man kunna eliminera onödigt väntande på passerande tåg och således kunna åtgärda de förseningar som t ex VR velat åt-
gärda med sitt ursprungliga förslag. Det skulle möjliggöra mer pålitliga tidtabeller för såväl företag som privatpersoner och vara såväl Västra Nyland som Åbo regionen till gagn. Det skulle även göra det lättare att hantera den ökande mängden passagerare mellan t.ex. Esbo och Kyrkslätt som bara under de senaste åren gått upp med 31 procent och förväntas fortsätta öka.
Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning fö-reskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:
Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att förbättra kustbanan och för att trygga närtågs-förbindelserna i Västra Nyland också efter 2015? Hur ser regeringen på en utbyggnad av tågnätet med dubbla spår på högrtafikerade delar av sträckan Karis-Helsingfors?
Christina Gestrin och Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00