Medborgarinitiativet om jämlik äktenskapslag.

21.02.2014 kl. 13:58
Remissdebatt 20.2.2014.
Lagutskottets viceordförande Stefan Wallin höll Svenska riksdagsgruppens första inlägg i debatten.

Värderade talman,

Förslaget att ändra äktenskapslagen syftar till att människor, som vill ingå en juridiskt fast parrelation, skulle ha samma rättigheter och möjligheter - oberoende av sexuell läggning.

 

För Svenska riksdagsgruppen handlar detta om en principsak och rättvisefråga. För min egen del har jag varit konsekvent. Då samma initiativ för ett par år sedan aktualiserades här i riksdagen som en lagmotion skrev jag på den. Det var den enda lagmotion som jag undertecknade som minister. I lagutskottet röstade jag för motionen då den förlorade 9-8. Som viceordförande i lagutskottet kommer jag att fortsättningsvis följa mitt samvete och arbeta för att detta medborgarinitiativ nu ska godkännas.

 

Dagens samhälle präglas paradoxalt nog å ena sidan av ett hårdare opinionsklimat och haltande respekt för minoriteter, men å andra sidan finns det en stark trend som bygger på ökad offentlig respekt för parförhållanden av samma kön. Man kan väl säga att hela vår kollektiva, accepterande syn på homosexualitet håller på att komma ut ur skåpet.

 

Detta är också en nordisk och europeisk trend – i allt högre grad även en transatlantisk trend. I alla andra nordiska länder kan personer av samma kön redan ingå äktenskap. I Sverige och Norge blev äktenskapslagstiftningen könsneutral 2009, Island 2010 och Danmark 2012. I Finland har vi allt svårare att motivera varför just vi ska stå utanför den nordiska trenden.

 

Värderade talman,

Det är skäl att framhålla att detta förslag till ändring av äktenskapslagen också görs med respekt för dem som i sin syn på äktenskapet förreträder en mer traditionell ståndpunkt.

Här vill jag ändå betona att en viktig utgångspunkt för allt lagstiftningsarbete är och bör vara att jämställa människor inför lagen. Det är inte bort från mig på något vis om samma rätt att ingå äktenskap som jag har ges åt flera människor. Jag kan inte se idén med att gradera kärleksrelationers samhälleliga och juridiska relevans.

 

En annan tanke med detta medborgarinitiativ är att inte blanda in kyrkan på något vis. Kyrkan – kyrkorna – har fortsättningsvis rätt att viga utifrån sina egna premisser. Det är en fråga som kyrkan tar ställning till utifrån sin autonomi.

 

Lagen om registrerat partnerskap var i tiden ett stort steg i rätt riktning, men blev aldrig steget fullt ut. Fortfarande finns det vissa rättigheter som par av samma kön saknar. Rätten att adoptera finns inte i dag i ett registrerat partnerskapsförhållande. Rätten att adoptera aktualiserades därför som en logisk konsekvens av den ändring i äktenskapslagen som initiativet syftar till.

Rätten att adoptera ett barn bestäms även i fortsättningen från fall till fall, men det är skäl att framhålla att barnets fördel inte är beroende av om äkta par som anhåller om adoption i fortsättningen också kan vara av samma kön.

Lagändringen, som rent lagtekniskt inte är dramatisk, ger även par av samma kön rätt till ett gemensamt efternamn, om paret så önskar.

 

Värderade talman,

 

Medborgaropinionen är stark för att vi också i vårt land ska ta detta steg. Det vore ett viktigt steg på vägen mot människors, pars och kärlekens lika värde i vårt civiliserade, nordiska rättssamhälle. Det är dags att ge par som är av samma kön, samma samhälleliga och juridiska status som ett gift par.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00