Kommunpolitik.

26.02.2014 kl. 15:00
Gruppanförande/ Interpellationsdebatt om kommunpolitiken 26.2 2014
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist/ Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,
Den kanske viktigaste meningen i oppositionens interpellationstext är att det råder enighet om nödvändigheten av reformer.
Var det allt? Fanns det inget annat man kunde vara enig om? Inte kanske när det gäller analysen, men nog kan man hitta vissa gemensamma bakomliggande värderingar.
I interpellationen sägs att regeringen med sin kommunpolitik har skapat ett motsatsförhållande mellan centralstäderna och det övriga kommunfältet.
Svenska riksdagsgruppen håller fullt med om värderingen att stad och landsbygd inte ska ställas mot varann. Däremot håller vi inte med om analysen, att regeringens kommunreform skulle leda till en utarmning av glesbygden.
Tvärt om: vi ska reformera strukturerna för att medborgarna på jämlika grunder, oavsett boningsort, ska få den service vi vill att välfärdssamhället ska erbjuda. Att detta betyder att den som ansvarar för ordnandet serviceproduktionen blir en större enhet med en mer koncentrerad kapacitet, får givetvis inte betyda att principen om närservice ska överges.
Oppositionen vet lika väl som regeringen att demografin i Finland är sådan att serviceproduktionen, särskilt när det gäller äldreomsorgen, står inför enorma utmaningar under de närmaste tjugo åren. Vi kan inte bara sitta med händerna i kors, utan vi måste fördomsfritt se över strukturerna.
Vad kan vi göra bättre? Är alla nuvarande gränser nödvändiga? Finns det möjlighet att genom samordnade resurser på riktigt nå bättre resultat?
Att reformera kommunstrukturer betyder att vi vågar gå över trösklar som vi inte gjort förr. Det betyder garanterat uppoffringar och förmåga att avstå från det som känns bekvämt och invant. Att målmedvetet skapa något nytt är en känslig, men nödvändig process.
 

Värderade talman,
Nu då landets kommuner gör sina utredningar är det skäl att understryka att vi inte ska göra utredningar för utredningarnas skull - det handlar inte om en formalitet, utan det ska finnas substans i utredningarna som duger att bygga en framtid på. Kommunernas utredningsskyldighet ska tas på allvar.
Om ett bra arbete blir gjort nu har vi en god utgångspunkt när en ny valperiod början. För det kan väl inte vara så att vi inte bryr oss om att nå ett gott resultat nu och hellre gör samma övning på nytt under nästa valperiod? Problemen kommer nämligen inte att försvinna.

Värderade talman,
Interpellationen är nog ingen större tröst för kommunerna och kommunalpolitikerna. Som väntat framförs en hel del kritik, utan konkreta förslag om hur vi ska göra.
Jag är ändå glad för en klart uttalad sanning då det sägs att kommunen är en hörnsten för vårt välfärdssamhälle och vår folkliga demokrati. Det är vi i alla lägen beredda att försvara.
Oppositionspartierna efterlyser ekonomiska beräkningar om kommunreformens fördelar. Det är givetvis bra med preciserade utredningar. Här vill jag dock påminna om att Kommunförbundet har gjort omfattande uppföljande analyser av kommuner som även Centern har varit med om att sammanslå. Den generella lärdomen är att en sammanslagning sällan direkt ger några inbesparingar - det är snarast tvärtom, så att kostnaderna stiger något i början. Forskarna bedömer att de ekonomiska fördelarna kommer först på sikt efter några år.
Vi ska inte glömma att vi nu skapar strukturer som ska klara av framtidens utmaningar, i en värld som ser helt annorlunda ut.


Värderade talman,
Den så kallade tvångsparagrafen som regeringen har skissat för stadsregioner är en svår bit för de flesta grupper, även i vår.
Det finns flera kriterier som ska uppfyllas för att tvångsparagrafen ska kunna användas, i det lagförslag som nu är på utlåtanderond. För oss är det viktigt att ingen kommun ska kunna bli utsatt för en godtycklig behandling. De utredningar som görs ska klart visa på de strukturella och ekonomiska fördelarna med en eventuell sammanslagning.
Dessutom kommer paragrafen att genomgå en noggrann behandling i grundlagsutskottet och vi kommer naturligtvis att acceptera utskottets tolkning.
Svenska riksdagsgruppen utgår från att vi inte behöver tvång, men vi inser att det är nödvändigt med strukturella förändringar.
Det regeringen gör är av omtanke för mer rättvisa i serviceutbudet. Rättviseaspekten bör ännu tydligare betonas - skillnaderna i serviceutbudet mellan olika kommuner och områden är för stora i dagens läge.

Värderade talman,
Det är inte som oppositionen påstår alternativlöshet som präglar vår politik. Nej, vi vill reformera strukturerna för att alternativen, också valfriheten, ska finnas för människorna.
Vi hoppas på en konstruktiv dialog med oppositionspartierna om kommunpolitiken, hellre än en nedrivande debatt där man misstänkliggör varandras motiv.
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35