Ansvarsfull frivilligverksamhet är guld värd för samhället!

02.03.2014 kl. 10:00
En välfungerande frivilligverksamhet är en viktig byggsten i vårt välfärdssamhälle
Målet med ny lagstiftning är också att påverka frivilligorganisationernas verksamhetskultur så att de utöver eventuell kontroll av brottslig bakgrund också mer allmänt skulle fästa uppmärksamhet vid åtgärder som ökar barnens trygghet.

Många viktiga funktioner i vårt samhälle bygger på frivilligarbete som utförs av engagerade mammor och pappor, mormödrar och farfäder samt singlar och sambor. Utan dessa insatser skulle en stor del av den verksamhet som berikar bland annat våra barns och äldres vardag inte finnas till. Det är viktigt att såväl staten som kommuner drar sitt strå till stacken och stöder frivilligverksamhet – allt från frivillig brandkårsverksamhet och klubbidrott till kvinnojourer för utsatta kvinnor och barn. En välfungerande frivilligverksamhet är en viktig byggsten i vårt välfärdssamhälle.

 

För riksdagen som lagstiftare gäller det att noga överväga vilka bestämmelser man inför så att inte frivilligorganisationernas administrativa börda blir onödigt stor. Samtidigt är det viktigt att se till att den typ av frivilligverksamhet där till exempel barn deltar utförs av pålitliga, ansvarskännande och därtill lämpade människor. Vi känner tyvärr till alltför många fall där vuxna frivilligarbetare har utnyttjat sin ställning gentemot värnlösa barn och unga.

 

För att minska på riskerna för utnyttjande av minderåriga, i synnerhet sexuellt utnyttjande, har vi på justitieministeriet berett ny lagstiftning som träder i kraft i maj detta år. Då blir det möjligt för föreningar och andra som organiserar verksamhet för barn att kontrollera eventuell brottslig bakgrund hos frivilliga som har för avsikt att delta i verksamheten. Till skillnad från personer som arbetar med barn kommer det att vara frivilligt att kontrollera brottslig bakgrund hos frivilliga. Ett villkor för att ett straffregisterutdrag skall kunna begäras är också att frivilligarbetaren har gett sitt samtycke därtill. De nya reglerna beaktar också integritetsskyddet för dem som deltar i frivilligverksamhet. Kontrollen omfattar inte alla typer av mindre brott utan gäller domar för sexualbrott, vissa våldsbrott, narkotikabrott och människohandel.

 

Målet med den nya lagstiftningen är också att påverka frivilligorganisationernas verksamhetskultur så att de utöver eventuell kontroll av brottslig bakgrund också mer allmänt skulle fästa uppmärksamhet vid åtgärder som ökar barnens trygghet. Dessa allmänna skyddsåtgärder är de facto i praktiken ofta ännu effektivare med tanke på barnens trygghet än enbart en granskning av straffregisterutdrag.

 

I tider av ekonomiska nedskärningar är betydelsen av frivilligarbete större än någonsin. Tack till er alla frivilliga för det värdefulla arbete ni utför till förmån för era medmänniskor och hela samhället!

 

Anna-Maja Henriksson

justitieminister, sfp

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30