Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i går (27 februari) i remissdebatten om den i pressen nya mycket omtalade lagmotionen som har till avsikt att begränsa ryska köp av fastigheter i riket. Motionen är underskriven av riksdagsledamot Suna Kymäläinen (sd) m.fl. och i den föreslås det en lag om reglering av verksamhet och begräsningar av köp och hyra av fastigheter i Finland för personer, bolag, samfund m.fl. aktörer i länder utanför EES.

Det intressanta är att man i motionen hänvisar till Ålands självstyrelse och minoritetslösning. Men det som den här lagmotionen syftar till, och det minoritetsskydd som skapades i Genève för ålänningarna, har såklart ingenting med varandra att göra.

Riket avskaffade 1.1.2000 de sista begränsningarna för utlänningars och utländska sammanslutningars fastighetsförvärv när övergångsbestämmelsen på fem år, som ingick i artikel 87 i anslutningsakten för Finlands medlemskap i Europeiska unionen, löpte ut. Då upphävdes lagen (1613/1992) om begränsningar för förvärv av fritidsbostäder, eftersom det då inte kunde anses motiverat att bevara begränsningarna i fråga om länder utanför unionen.

Ett av huvudargumenten i motionen är att Rysslands president Dmitri Medvedev undertecknade den 9 januari 2011 en ukas om att utlänningar inte får äga fastigheter i Ryssland inom ett område som sträcker sig flera hundra kilometer från Finlands gräns och att det därför skulle vara motiverat för Finland att stifta en liknande lag. Men Nauclér menar att det inte är Finland som skall ta striden med Ryssland utan EU:

De länder som ligger vid EU:s yttre gräns utsätts för större påfrestningar än andra länder och försorsakas också större kostnader. Här borde vi ha en solidarisk politik, EU borde hantera dessa frågor. EU och Ryssland är två jämbördiga förhandlingsparter som kan komma överens om vad som skall gälla. Då behöver man inte hänvisa till minoritetsskyddsregler utan då kan man tillämpa vanliga regler som innebär att reciprocitet tillämpas, menade Nauclér i remissdebatten.