Skuldspiralen måste brytas.

02.03.2014 kl. 14:05
När människor tar kontakt med oss politiker är det betydligt vanligare att man vill ha bättre service än att man vill ha sänkt skatt.

I mars kommer regeringen att hålla rambudgetria och dra upp riktlinjer för hur regeringsprogrammets skrivningar om att korrigera hållbarhetsunderskottet ska uppfyllas. Regeringen har själv talat om tre miljarder euro i beskärningar och skattehöjningar. Underskottet i statsbudgeten för år 2014 är i själva verket sju miljarder euro. En förpostfäktning hölls innevarande vecka när statsministern hade kallat såväl regerings- som oppositionspartiernas ordförande till diskussionsmöte om skuldsättningen. Resultatet från mötet kan väl sammanfattas i att samtliga partiledare konstaterade att skuldspiralen måste brytas.

I regeringsprogrammet sägs att nedskärningar och skattehöjningar ska används i samma utsträckning. Likväl konstaterade Kommunförbundet för cirka en månad sedan att regeringens balanseringsåtgärder hittills har bestått av 25 procent nedskärningar och 75 procent skattehöjningar. EU-kommissionen konstaterar i sin ekonomiska prognos från november 2013 att Finland år 2014 kommer att ha den högsta totala skattegraden av alla EU-länder, 58,5 procent av bruttonationalprodukten.

När människor tar kontakt med oss politiker är det betydligt vanligare att man vill ha bättre service än att man vill ha sänkt skatt. Det finns ingen övre gräns för vilka kostnader vi kan tycka att samhället ska stå för gemensamt, ofta med goda motiveringar. Däremot finns det en gräns för hur mycket skatt vi kan bära upp och ända ha kvar någon konkurrenskraft. Min bedömning är att vi både har nått den gränsen och överskridit den. Jag citerar partiordförande Carl Haglund: statens utgifter har ökat med mera än femtio procent på 10 år. Statsbudgeten år 2004 var 34,5 miljarder euro och 2014 är den 52 miljarder euro. Knappt hälften av ökningen kan förklaras med kostnadsstegringar, resten är helt nya utgifter.

Den ökande skuldsättningen är alltså inget som uppkommit bara under denna regeringsperiod. Följaktligen går det inte heller att rätta till den speciellt snabbt. Flera expertarbetsgrupper har kommit rapporter inför budgetrian, nu senast professorerna Sixten Korkman, Bengt Holmström och Matti Pohjola. Deras budskap är att det i detta läge är viktigare att hitta sparobjekt än att höja skatterna. Jag delar deras uppfattning.

Regeringen är knappast beredd att avvika från regeringsprogrammets princip om lika stora skattehöjningar som nedskärningar med tanke på hur svårt det var att enas om det och vilka ideologiska skillnader som finns mellan partierna. Jag förväntar mig ändå att regeringen kommer att grundligt analysera vad ytterligare skattehöjningar innebär för den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Nedskärningar i miljardklassen innebär också så enorma belopp så det kommer att svida ordentligt. Jag befarar att många heliga politiska kor kommer att slaktas ännu i vår.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00