Skuldspiralen måste brytas.

02.03.2014 kl. 14:05
När människor tar kontakt med oss politiker är det betydligt vanligare att man vill ha bättre service än att man vill ha sänkt skatt.

I mars kommer regeringen att hålla rambudgetria och dra upp riktlinjer för hur regeringsprogrammets skrivningar om att korrigera hållbarhetsunderskottet ska uppfyllas. Regeringen har själv talat om tre miljarder euro i beskärningar och skattehöjningar. Underskottet i statsbudgeten för år 2014 är i själva verket sju miljarder euro. En förpostfäktning hölls innevarande vecka när statsministern hade kallat såväl regerings- som oppositionspartiernas ordförande till diskussionsmöte om skuldsättningen. Resultatet från mötet kan väl sammanfattas i att samtliga partiledare konstaterade att skuldspiralen måste brytas.

I regeringsprogrammet sägs att nedskärningar och skattehöjningar ska används i samma utsträckning. Likväl konstaterade Kommunförbundet för cirka en månad sedan att regeringens balanseringsåtgärder hittills har bestått av 25 procent nedskärningar och 75 procent skattehöjningar. EU-kommissionen konstaterar i sin ekonomiska prognos från november 2013 att Finland år 2014 kommer att ha den högsta totala skattegraden av alla EU-länder, 58,5 procent av bruttonationalprodukten.

När människor tar kontakt med oss politiker är det betydligt vanligare att man vill ha bättre service än att man vill ha sänkt skatt. Det finns ingen övre gräns för vilka kostnader vi kan tycka att samhället ska stå för gemensamt, ofta med goda motiveringar. Däremot finns det en gräns för hur mycket skatt vi kan bära upp och ända ha kvar någon konkurrenskraft. Min bedömning är att vi både har nått den gränsen och överskridit den. Jag citerar partiordförande Carl Haglund: statens utgifter har ökat med mera än femtio procent på 10 år. Statsbudgeten år 2004 var 34,5 miljarder euro och 2014 är den 52 miljarder euro. Knappt hälften av ökningen kan förklaras med kostnadsstegringar, resten är helt nya utgifter.

Den ökande skuldsättningen är alltså inget som uppkommit bara under denna regeringsperiod. Följaktligen går det inte heller att rätta till den speciellt snabbt. Flera expertarbetsgrupper har kommit rapporter inför budgetrian, nu senast professorerna Sixten Korkman, Bengt Holmström och Matti Pohjola. Deras budskap är att det i detta läge är viktigare att hitta sparobjekt än att höja skatterna. Jag delar deras uppfattning.

Regeringen är knappast beredd att avvika från regeringsprogrammets princip om lika stora skattehöjningar som nedskärningar med tanke på hur svårt det var att enas om det och vilka ideologiska skillnader som finns mellan partierna. Jag förväntar mig ändå att regeringen kommer att grundligt analysera vad ytterligare skattehöjningar innebär för den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Nedskärningar i miljardklassen innebär också så enorma belopp så det kommer att svida ordentligt. Jag befarar att många heliga politiska kor kommer att slaktas ännu i vår.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP

Mats Nylund

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30