EU-toppmötet och situationen i Ukraina.

12.03.2014 kl. 15:00
Statsministerns upplysning om EU-toppmötet och situationen i Ukraina.

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 12.3 2014, riksdagsledamot Christina Gestrin

Värderade talman

I slutändan måste den uppkomna krisen lösas så att Ukraina, Ryssland, EU och omvärlden är med kring förhandlingsbordet.

En framkomlig väg för att lösa konflikten på ett fredligt sätt måste hittas.  Internationella avtal om länders suveränitet bör respekteras av alla länder. Ett låst läge där Ryssland står mot resten av världen när besluten om Ukrainas framtid fattas är inte önskvärt.

Dialog och förhandling. Det här orden måste extra starkt understrykas i en situation som präglas av stor misstro.

Finland har ända sedan den akuta krisen bröt ut betonat – med stort allvar och ytterst tydligt – att utgångspunkten bör vara Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Ukrainas rätt att fatta sina egna beslut måste respekteras.

 

Värderade talman,

Situationen på Krimhalvön är extremt tillspetsad. Att tillgripa en folkomröstning, som den ryskvänliga förvaltningen på Krim har gjort för att avgöra områdets framtid, är högst ifrågasatt. Särskilt nu när situationen är så känslig och inflammerad, riskerar en folkomröstning bara förvärra läget. På Krim borde man vänta med en folkomröstning tills situationen har stabiliserats.

Vi känner också en djup oro för minoriteterna på Krim. Det internationella samfundet bör göra vad som står i dess makt för att trygga de tvåhundra tusen tatarernas ställning.

Även i övrigt är det av största vikt för Ukraina, hur landet själv behandlar sina minoriteter. Ukraina måste lägga band på all slags nationalism som lätt flammar upp i ett läge av politisk förändring och instabilitet. Den stora ryskspråkiga minoriteten i östra Ukraina ska inte behöva känna sin position hotad genom oöverlagda ändringar i landets språklagstiftning.


Primärt är att Ryssland respekterar Ukrainas självbestämmanderätt och att landet inte fortsätter att kränka Ukrainas gränser. Med tanke på hur konflikten utvecklas är det ändå inte alls sekundärt hur den nya regeringen i Kiev behandlar landets stora ryskspråkiga majoritet. Tvärtom, makthavarna i Kiev borde visa prov på en mogen politik som också inger förtroende i landets östra delar.

Svenska riksdagsgruppen finner det oacceptabelt att internationella aktörer såsom Europarådet och OSSE utsätts för hot på Krim. I alla lägen bör dessa organisationer som arbetar med krislösning och för att trygga minoriteternas ställning mötas med respekt.

 

Värderade talman,

Krisen i Ukraina är också en allvarlig ekonomisk kris. Finland backar upp Internationella valutafondens (IMF), EU:s och övriga aktörers stödåtgärder för att stabilisera Ukrainas ekonomi, som är ett av de stora orosmomenten och som även påverkar konflikten. De politiska reformer som Ukraina behöver blir svåra att genomföra, också för det faktum att landet har en så labil ekonomi.

Det är skäl att betona att trots att Finland mycket starkt tagit avstånd från brotten mot internationell rätt som Ryssland har begått, är vi ändå inte övertygade om att ekonomiska sanktioner är den rätta vägen att gå. Situationen måste lösas via förhandlingar och politiska överenskommelser. I alla lägen måste man lämna dörren öppen för en förhandlingslösning.


Värderade talman,

Situationen på Krim har eskalerat, vilket gör att det inte är realism att förvänta sig att allt återgår till läget som rådde innan konflikten bröt ut. En konstruktiv kompromiss är att göra Krim till en autonom region inom Ukraina. Här kan vi finländare erbjuda det självstyrda Åland som ett nyttigt historiskt studieobjekt då man funderar på hur Krimhalvöns framtid ska se ut.

Det är viktigt att EU i konflikten talar med en röst. Finland ska agera i relation till Ryssland som en del av EU. Det hindrar inte att den kunskap och erfarenhet som vi som nära granne till Ryssland har, kan komma till värdefull användning för att söka lösning på konflikten.


Vår utrikespolitik bygger på trygga gränser. Därför kan vi inte acceptera signaler som gör gällande att det pågår militär upprustning i närområden bakom våra gränser. Det är inte många veckor sedan Ryssland visade upp en ny sida, där nationens kulturhistoriska värden betonades under OS-ceremonierna i Sotji. I stället för att Ryssland nu ska halka tillbaka till stormaktsfasoner som man trodde att hade begravts efter kalla krigets dagar, önskar vi att landets ledning visar moralisk resning. Ryssland bör som en del av det internationella samfundet söka en uppbygglig lösning på konflikten, som bygger på förtroende.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15