Ukraina debatterades i riksdagen

14.03.2014 kl. 11:08
I onsdags (12 mars) debatterades situationen i Ukraina, och speciellt den på Krimhalvön, i riksdagens plenum. Debatten var livlig och en av de mest angelägna hittills det här året. Med i debatten var riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, vilket var särskilt viktigt då det i tidningarna på Åland och i riket de senaste dagarna har riktats uppmärksamhet mot Ålandslösningen som inspirationskälla för de inblandade i konflikten.

Krisen i Ukraina handlar idag mycket om Krim, ett område som fick självstyrelse 1921 precis som Åland, men det finns skillnader mellan dem båda. En väsentlig skillnad är att Ålands ”kin-state” är Sverige medan Krims är Ryssland, påpekade Nauclér i talet.

 

Nauclér förklarade att ha ett självstyrt område inom sina gränser är en finkänslig uppgift som kräver skicklighet, som Finland har lång erfarenhet av. Ålandslösningen nämns flyktigt i finsk och internationell press men inte med någon verkligt djup kunskap och inte med konkreta förslag. Vi som varit med länge har träffat och talat med många som kommit från Krim till Åland, och många har också varit på Krim och fört samtal, upplyste Nauclér. Ukrainas nuvarande utrikesminister är en kännare av Finland och Ålandslösningen, förklarade hon vidare, och frågade därefter regeringen om det finns beredskap för att konkret arbeta med Krimkonflikten genom att använda sig av den kunskap och erfarenhet Finland har av att härbärgera ett självstyrt område inom sina gränser.

 

Utrikesminister Tuomioja svarade att frågan om Finland verkligen har gjort allt för att hjälpa till i Ukraina ställs hela tiden. Man kan alltid göra mera. Men han trodde att vi i rådande situation har gjort allt vi kan genom vårt arbete i de internationella organisationer Finland är medlemmar i – det vill säga OSSE, Europarådet och naturligtvis FN och EU. Utrikesministern poängterade att man vet att Finland finns till hands, man vet att finländare finns tillgängliga och man vet att vi har Ålandsexemplet.

 

Tuomioja menade också att det inte lönar sig att erbjuda sig om det inte finns efterfrågan; det är sist och slutligen beroende av aktörernas vilja.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15