Bara populister blundar för ekonomisk fakta

15.03.2014 kl. 10:00
A och O är att hålla en hög sysselsättningsgrad och se till att verksamhetsförutsättningarna för våra företag är gynnsamma.

Finlands ekonomi bekymrar, vårt årliga underskott i statsbudgeten närmar sig åtta miljarder. Vi har problem på många fronter. Exporten drar inte som tidigare, fastän det i Österbotten går hyfsat. Vår offentliga sektor har vuxit sig för stor och vi tar nya lån för att klara av att finansiera välfärden. Så kan det inte fortsätta.

Det är också därför, de kommande veckorna kommer att vara ytterst utmanande för regeringen. I det vi kallar ramrian om en dryg vecka, skall vi slå fast budgetramarna för de kommande fyra åren. Samtidigt kommer vi att vara tvungna att fatta beslut om nedskärningar, inbesparingar och skatteökningar på lite över 3 miljarder euro.

Det säger sig självt, att beslut av den omfattningen kommer att synas i vår vardag. Men de flesta förstår också att man inte i längden kan leva över sina tillgångar. Det kan inte heller staten. Det vore oansvarigt att skjuta upp besluten eller blunda för realiteterna. Då kunde Greklands öde snart vara vårt. Det kan vi inte ge i arv åt kommande generationer. Därför måste vi nu våga göra tuffa beslut, fastän det kommer att svida. Det handlar om att bära ansvar, inte fly det.

 

A och O är att hålla en hög sysselsättningsgrad och se till att verksamhetsförutsättningarna för våra företag är gynnsamma. Det ska löna sig att bli företagare, att våga satsa och utveckla. Utan företagsamhet stannar Finland. Utan ett välmående näringsliv har vi ingen välfärd att fördela. Därför är det av yttersta vikt, att vi nu då regeringen ska ta ställning till de kommande årens budgetramar, ser till att vi inte stryper möjligheterna till tillväxt. Tvärtom behöver vi söka lösningar som verkar gynnsamt på företagsklimatet i landet. Vi behöver mer fart på exporten, och framtidstro parallellt med större effektivitet i den offentliga sektorn.

 

Centralisering till stora enheter är inte heller svaret på alla problem. Invånarna behöver också i fortsättningen service på olika håll i vårt goda land. Att koncentrera all service till några få tillväxtcentra skulle försätta invånarna i olika ställning och försämra deras möjligheter att få statlig service. Internet kan inte heller erbjuda allt, fastän nättjänsterna är viktiga. Vi behöver också i framtiden få sakkunnigtjänster öga mot öga på exempelvis skattebyråer, magistrater och FPA. De medverkar också till välmående och starka regioner utanför de största städerna. Vi har flera sådana regioner i vårt land. Österbotten är ett gott exempel. Alla sparåtgärder måste riktas mycket noga och de måste vägas så att vi inte förstör verksamhet som redan nu är fungerande och effektiv. Sunt förnuft i beslutsfattandet är fortsättningsvis tillåtet.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister (SFP)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00