Bara populister blundar för ekonomisk fakta

15.03.2014 kl. 10:00
A och O är att hålla en hög sysselsättningsgrad och se till att verksamhetsförutsättningarna för våra företag är gynnsamma.

Finlands ekonomi bekymrar, vårt årliga underskott i statsbudgeten närmar sig åtta miljarder. Vi har problem på många fronter. Exporten drar inte som tidigare, fastän det i Österbotten går hyfsat. Vår offentliga sektor har vuxit sig för stor och vi tar nya lån för att klara av att finansiera välfärden. Så kan det inte fortsätta.

Det är också därför, de kommande veckorna kommer att vara ytterst utmanande för regeringen. I det vi kallar ramrian om en dryg vecka, skall vi slå fast budgetramarna för de kommande fyra åren. Samtidigt kommer vi att vara tvungna att fatta beslut om nedskärningar, inbesparingar och skatteökningar på lite över 3 miljarder euro.

Det säger sig självt, att beslut av den omfattningen kommer att synas i vår vardag. Men de flesta förstår också att man inte i längden kan leva över sina tillgångar. Det kan inte heller staten. Det vore oansvarigt att skjuta upp besluten eller blunda för realiteterna. Då kunde Greklands öde snart vara vårt. Det kan vi inte ge i arv åt kommande generationer. Därför måste vi nu våga göra tuffa beslut, fastän det kommer att svida. Det handlar om att bära ansvar, inte fly det.

 

A och O är att hålla en hög sysselsättningsgrad och se till att verksamhetsförutsättningarna för våra företag är gynnsamma. Det ska löna sig att bli företagare, att våga satsa och utveckla. Utan företagsamhet stannar Finland. Utan ett välmående näringsliv har vi ingen välfärd att fördela. Därför är det av yttersta vikt, att vi nu då regeringen ska ta ställning till de kommande årens budgetramar, ser till att vi inte stryper möjligheterna till tillväxt. Tvärtom behöver vi söka lösningar som verkar gynnsamt på företagsklimatet i landet. Vi behöver mer fart på exporten, och framtidstro parallellt med större effektivitet i den offentliga sektorn.

 

Centralisering till stora enheter är inte heller svaret på alla problem. Invånarna behöver också i fortsättningen service på olika håll i vårt goda land. Att koncentrera all service till några få tillväxtcentra skulle försätta invånarna i olika ställning och försämra deras möjligheter att få statlig service. Internet kan inte heller erbjuda allt, fastän nättjänsterna är viktiga. Vi behöver också i framtiden få sakkunnigtjänster öga mot öga på exempelvis skattebyråer, magistrater och FPA. De medverkar också till välmående och starka regioner utanför de största städerna. Vi har flera sådana regioner i vårt land. Österbotten är ett gott exempel. Alla sparåtgärder måste riktas mycket noga och de måste vägas så att vi inte förstör verksamhet som redan nu är fungerande och effektiv. Sunt förnuft i beslutsfattandet är fortsättningsvis tillåtet.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister (SFP)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30