Pressmeddelande

Nödcentralernas service på svenska bör tryggas

25.03.2014 kl. 14:48

I ett spörsmål till regeringen frågar riksdagsledamot Thomas Blomqvist hur den ämnar trygga den svenska servicen.

Nödcentralernas kompetens att betjäna medborgare på såväl finska som svenska har länge varit ett diskussionsämne. Trots det dyker det fortsättningsvis upp situationer då betjäningen på svenska inte har fungerat. I ett spörsmål till regeringen frågar riksdagsledamot Thomas Blomqvist hur den ämnar trygga den svenska servicen.

Bristerna i servicen på svenska har diskuterats länge men trots det dyker det upp fall där man inte kunnat sköta det på ett bra sätt. Enligt lagen ska nödcentralen alltid kunna betjäna på bägge nationalspråken men i dagens läge för man inte ens statistik över skillnaderna i bemötande. En förutsättning för att man ska kunna jämföra om man blir bättre eller sämre är att man har statistik på hur servicen fungerar i dag, säger Blomqvist.

Som en del av nödcentralsreformen kommer ett nytt datasystem tas i bruk nästa år. Då kommer man att kunna överföra samtal till andra nödcentraler om man inte just då har möjlighet att betjäna på svenska i den egna. Blomqvist ser att det är positivt om man genom det nya systemet kan jämna ut arbetsbördan men att det inte får bli som ett sätt att tumma på svenskan.

Möjligheten att överföra samtal till regioner med mera svenskspråkig personal får inte leda till att kraven på svenskakunskaper minskar. Det måste fortsatt finnas beredskap betjäna på svenska i hela landet. Det måste också finnas extra beredskap att hantera eventuella störningar som kan tänkas uppstå när det nya systemet börjar användas, säger Blomqvist.

För mera information

Thomas Blomqvist

050 512 1776

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.

15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00