"Den blomstertid” en del av vårt kulturarv

01.04.2014 kl. 08:48
Svenska riksdagsgruppen vill entydigt framhålla att det inte finns orsak att frångå traditionen att sjunga sommarpsalmen. Att våra traditioner har en kristen bakgrund betyder enligt vår uppfattning inte att det handlar om exkluderande religionsutövning om man sjunger sommarpsalmen vid skolavslutningarna.

Sommarpsalmen "Den blomstertid" har blivit föremål för livlig debatt efter att biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen uppmanat Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv till skolorna gällande anordnandet av traditionella och religiösa fester.

 

Svenska riksdagsgruppen vill entydigt framhålla att det inte finns orsak att frångå traditionen att sjunga sommarpsalmen. Att våra traditioner har en kristen bakgrund betyder enligt vår uppfattning inte att det handlar om exkluderande religionsutövning om man sjunger sommarpsalmen vid skolavslutningarna.

 

- Vi anser att vårt samhälle bygger på multikulturella värden där vars och ens bakgrund och religion respekteras. På motsvarande sätt ska vi värdesätta och respektera våra egna traditioner och sedvänjor som ofta har en kristen bakgrund, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander.

 

- Vi ser en risk att man överproblematiserar saken om sjungandet av sommarpsalmen blir ifrågasatt på lagliga grunder. Om det faktiskt är ett juridiskt problem är Svenska riksdagsgruppen beredd att ta initiativ till att precisera lagen.

 

Enligt Svenska riksdagsgruppen finns det skäl att uppdatera direktiven till skolorna gällande religiösa fester. Alla ska respekteras för sin trosuppfattning och i skolorna ska det finnas fungerande regler för hur elever från andra trossamfund behandlas om kristna skolgudstjänster eller annan religionsutövning arrangeras.

 

Att sjunga "Den blomstertid" handlar ändå inte om detta. Det är en vacker och glad tradition, som man oavsett religiös bakgrund har lätt att stämma in i.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30