Vi måste stärka förtroendet inom EU

05.05.2014 kl. 12:23
En av de viktigaste aspekterna i ett samhällsbygge är förtroende. I Finland är vi vana vid att lita på varandra och vi medborgare har ett starkt förtroende till våra myndigheter och våra domstolar. Det här beror långt på att vi i huvudsak är fria från korruption och på att öppenhet är en ledande princip i vår förvaltning.

Förtroende och ömsesidigt erkännande av bland annat rättsliga beslut är också en förutsättning för att vårt EU-projekt även i framtiden skall vara framgångsrikt. Medborgarna måste kunna lita på att deras rättigheter tillgodoses även i gränsöverskridande situationer.

 

Under den gångna veckan drog statsminister Jyrki Katainen och jag våra strån till stacken för att bidra till stärkandet av förtroendet. Vi hade tillsammans inbjudit flera av mina justitieministerkolleger (Frankrike, Grekland, Sverige, Holland, Danmark, Lettland, Estland och Litauen deltog), EU-kommissionär Cecilia Malmström och Mårten Kjaerum som är chef för EU:s byrå för grundrättigheter, till Helsingfors för att diskutera framtiden för rättsliga frågor inom EU, respekt för rättsstatsprincipen och våra gemensamma europeiska värderingar. Vi var överens om att vi tillsammans redan lyckats skapa mycket, bl.a. många rättsliga instrument och förfaranden som gör vardagen lättare för EU-medborgarna, bl.a. den europeiska arresteringsordern, erkännande av beslut som fattats av en domstol i ett annat EU-land gällande vårdnad om barn, etc. Jag var mycket nöjd med den öppna atmosfären vi hade på mötet. Det är sällan vi hinner diskutera såhär informellt på våra möten i Bryssel och Luxemburg.

 

Det var redan år 1999 under toppmötet i Tammerfors som EU-länderna tog det första steget mot ett tätare samarbete i rättsliga frågor. Nu, 15 år senare, är det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna en av de största utmaningarna. Förtroendet undergrävs av korruption och bristande respekt för våra gemensamma värderingar och grundläggande rättigheter. Som vi alltför väl känner till är det ingalunda en självklarhet att till exempel minoriteters rättigheter respekteras i alla medlemsländer. Se bara på hur till exempel romer och sexuella minoriteter behandlas i många EU-länder.

 

Det är ingen lätt uppgift att återuppbygga ett tappat förtroende. För vissa EU-medborgare har EU:s ekonomiska åtstramningspolitik slagit hårt medan andra reagerade starkt bland annat när den amerikanska underrättelsetjänstens omfattande avlyssningsverksamhet i Europa avslöjades. Efter midsommaren ska våra EU-statschefer sammanträda för att diskutera de följande stegen mot ett genuint EU-område för frihet, säkerhet och rättssäkerhet. Under tiden måste vi fortsätta vårt dagliga arbete för att öka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsländerna. Det är alla EU-medborgare värda.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00