Vi måste stärka förtroendet inom EU

05.05.2014 kl. 12:23
En av de viktigaste aspekterna i ett samhällsbygge är förtroende. I Finland är vi vana vid att lita på varandra och vi medborgare har ett starkt förtroende till våra myndigheter och våra domstolar. Det här beror långt på att vi i huvudsak är fria från korruption och på att öppenhet är en ledande princip i vår förvaltning.

Förtroende och ömsesidigt erkännande av bland annat rättsliga beslut är också en förutsättning för att vårt EU-projekt även i framtiden skall vara framgångsrikt. Medborgarna måste kunna lita på att deras rättigheter tillgodoses även i gränsöverskridande situationer.

 

Under den gångna veckan drog statsminister Jyrki Katainen och jag våra strån till stacken för att bidra till stärkandet av förtroendet. Vi hade tillsammans inbjudit flera av mina justitieministerkolleger (Frankrike, Grekland, Sverige, Holland, Danmark, Lettland, Estland och Litauen deltog), EU-kommissionär Cecilia Malmström och Mårten Kjaerum som är chef för EU:s byrå för grundrättigheter, till Helsingfors för att diskutera framtiden för rättsliga frågor inom EU, respekt för rättsstatsprincipen och våra gemensamma europeiska värderingar. Vi var överens om att vi tillsammans redan lyckats skapa mycket, bl.a. många rättsliga instrument och förfaranden som gör vardagen lättare för EU-medborgarna, bl.a. den europeiska arresteringsordern, erkännande av beslut som fattats av en domstol i ett annat EU-land gällande vårdnad om barn, etc. Jag var mycket nöjd med den öppna atmosfären vi hade på mötet. Det är sällan vi hinner diskutera såhär informellt på våra möten i Bryssel och Luxemburg.

 

Det var redan år 1999 under toppmötet i Tammerfors som EU-länderna tog det första steget mot ett tätare samarbete i rättsliga frågor. Nu, 15 år senare, är det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna en av de största utmaningarna. Förtroendet undergrävs av korruption och bristande respekt för våra gemensamma värderingar och grundläggande rättigheter. Som vi alltför väl känner till är det ingalunda en självklarhet att till exempel minoriteters rättigheter respekteras i alla medlemsländer. Se bara på hur till exempel romer och sexuella minoriteter behandlas i många EU-länder.

 

Det är ingen lätt uppgift att återuppbygga ett tappat förtroende. För vissa EU-medborgare har EU:s ekonomiska åtstramningspolitik slagit hårt medan andra reagerade starkt bland annat när den amerikanska underrättelsetjänstens omfattande avlyssningsverksamhet i Europa avslöjades. Efter midsommaren ska våra EU-statschefer sammanträda för att diskutera de följande stegen mot ett genuint EU-område för frihet, säkerhet och rättssäkerhet. Under tiden måste vi fortsätta vårt dagliga arbete för att öka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsländerna. Det är alla EU-medborgare värda.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets framtidsredogörelse.

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande om statsrådets framtidsredogörelse 7.11 2013, riksdagsledamot Stefan Wallin.
07.11.2013 kl. 17:45

Interpellationsdebatt om hemvårdsstöd.

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Stefan Wallin.
25.09.2013 kl. 15:10

150 år

Gruppanförande under jubileumsplenumet i anledning av 150 år av regelbunden lantdag och riksdag i Finland, gruppordförande Mikaela Nylander
18.09.2013 kl. 15:00

Förslaget till statsbudget för 2014.

Gruppanförande i remissdebatten om förslaget till statsbudget för 2014, gruppordförande Mikaela Nylander.
17.09.2013 kl. 13:15

Strukturella reformer.

Gruppanförande i debatten om statsministerns upplysning om strukturella reformer 4.9 2013, gruppanförande Mikaela Nylander.
04.09.2013 kl. 15:00

EU-politiken 2013

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse för EU-politiken 2013, 19.6.2013, riksdagsledamot Astrid Thors
19.06.2013 kl. 13:00

Ramar för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna 2014-2017, 12.6.2013, gruppordförande Mikaela Nylander.
12.06.2013 kl. 15:00