Arbetsseger för ledamot Nauclér

07.05.2014 kl. 08:55
Det handlar om att det skatteundantag Åland har inom EU, alltså den lösning som möjliggör fortsatt taxfree-handel och som syftande till att Åland skulle få behålla de viktiga färjtransporterna, har kommit att utnyttjas för skatteflykt.

Vid riksdagens remissdebatt igår (6.5) behandlades  den uppmärksammade lagändringen om slopandet av mervärdesskattefriheten för dagstidningar och tidskrifter som importeras genom postförsäljning. Lagändringens uttryckliga syfte är att stoppa en åländsk aktör inom handeln som koncentrerat funktioner i anknytning till tidnings- och tidskriftsdistribution till den del av Åland som ligger geografiskt mycket nära riket för att på så sätt få så låga kostnader som möjligt och så stor vinst som möjligt.

Det handlar om att det skatteundantag Åland har inom EU,  alltså den lösning som möjliggör fortsatt taxfree-handel och som syftande till att Åland skulle få behålla de viktiga färjtransporterna, har kommit att utnyttjas för skatteflykt.

Lagförslaget, som skall sätta stopp för denna skatteflykt, medför en kraftigt ökad byråkrati och helt orimliga konsekvenser för privatpersoner på Åland, som prenumererar på veckotidningar från Finland, Sverige eller något annat land. Lagändringen kommer också att medföra ökade kostnader och byråkrati för alla privatpersoner i det här landet som beställer en veckotidning från ett land utanför EU. 

I fortsättningen måste alla, och jag upprepar, alla privatpersoner i det här landet som prenumererat på eller beställer en enskild tidskrift från exempelvis USA eller Norge i förväg ge en skattedeklaration till Tullen. Det är mycket illa, och vad det innebär i form av utökad byråkrati och utökade kostnader, det kan vi bara ana, konstaterade ledamot Nauclér i debatten. 

Det finns ingen produktion av tidskrifter på Åland och de flesta kommer därför från Sverige. Det är naturligt på grund av att man har en gemensam kultur och ett gemensamt språk, och detta berör kärnan i Ålands självstyrelse: skyddet för språket och kulturen. Är det förenligt med syftet med Ålands självstyrelse att uppställa sådana orimliga hinder för tillgången till tidskrifter på sitt eget modersmål? Vad innebär pressfrihet för ålänningarna? Kan man inskränka tillgången på tidskrifter på det egna modersmålet på det här sättet? Ja, det är frågor för grundlagsutskottet att begrunda.

Efter många om och men fick undertecknad nämligen, med hjälp av stöd från flera håll, regeringspropositionen skickad till grundlagsutskottet – eller ”Ålandsutskottet” som det ibland kallas – för utlåtande, vilket inte alls var självklart i förväg, förklarar Nauclér.

Propositionen kommer nu att behandlas både av finansutskottet och grundlagsutskottet.

Nu får grundlagutskottet försöka hitta en lösning, där ålänningar inte skall drabbas hårdare än privatpersoner i riket. Men klart är att det lagförslag vi nu fått till riksdagen aldrig borde ha kommit hit. Ålands landskapsregering, det berörda företaget och finansministeriet borde ha löst detta och företagets verksamhet borde ha stoppats innan gick så här långt, konstaterade ledamot Nauclér, som i debatten också påpekade att det berörda företaget fått ett förhandsavgörande från Centralskattenämnden, som godkände detta förfarande.

Ledamöterna Anu Vehviläinen, Kimmo Sasi och Anne Kalmari som också uttalade sig i debatten, ansåg alla att detta lagförslag bör ändras till den del det försvårar och fördyrar privatpersoners möjligheter att prenumerera på utländska tidskrifter. Vehviläinen citerade statsrådets uttalande i samband med att propositionen avgavs till riksdagen, där man säger att effekterna skall utvärderas när lagen trätt i kraft, hon påpekade att detta problem borde ha undanröjts redan av finansministeriets skatteavdelning och liksom ledamot Nauclér ansåg hon att riksdagen nu bör lösa frågan redan nu, man skall inte vänta på en utvärdering.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30