Sysselsättningsläget i Finland

14.05.2014 kl. 18:00
Interpellationsdebatt 14.5 2014 kring sysselsättningsläget i Finland. Svenska riksdagsgruppens anförande hölls av ledamot Elisabeth Nauclér.

Värderade talman,

 

Varför är Finlands ekonomi i svårigheter?

Det är många som ställer den frågan. Viktigt är att vi går tillräckligt på djupet när vi försöker svara. Oppositionen pekar på att arbetslösheten enligt de senaste mätningarna har stigit till 9,5 procent. Det är 0,5 procentenheter mer än i mars 2013. Oppositionens påstående om att regeringen genom sina egna åtgärder har förvärrat arbetslöshetsproblemet är ändå struntprat. Interpellanterna hävdar att Finland är i en ond spiral till följd av en visionslös nedskärnings- och skattehöjningspolitik.

 

Vår grupp har en något annorlunda analys. Rambesluten från i mars var nödvändiga för att balansera underskottet i ekonomin, som ända sedan den globala finanskrisen bröt ut 2008 haft en oroväckande växande trend.

Nu behövdes finanspolitiskt bestämda tag. En sund ekonomi ger bättre förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. De besluten ska vi akta oss för att luckra upp.

 

Värderade talman,

 

Orsaken till Finlands ekonomiska svårigheter ligger dessvärre djupare än vad oppositionen låter påskina. Den största enskilda förklaringen är exporten. Exporten är fortfarande cirka en femtedel mindre än toppnoteringen våren 2008.

 

Vi har förr varit vana vid att efter en nedgång blir konjunkturen bättre och exporten återhämtar sig. Av flera olika orsaker ser dock världen ur finländsk horisont annorlunda ut. Nedgången för vår mobiltelefonindustri är en väsentlig faktor som bidragit till detta. Den andra förklaringen är att kostnadsnivån för arbetskraft som hos oss stigit snabbare än i våra konkurrensländer. Det tredje är vår ofördelaktiga åldersstruktur.

 

 

Trots detta har Finland tack vare en trovärdig ekonomisk politik lyckats hålla sig som ett euroland med högsta kreditbetyg.

Beslutet att markant sänka samfundsskatten och den mycket återhållsamma löneuppgörelsen är centrala faktorer som förbättrar vår konkurrenskraft. Det viktigaste för att uppnå en bättre sysselsättning är våra företags verksamhetsförutsättningar. För att vi ska få flera arbetsplatser och därmed färre arbetslösa behöver vi någon som skapar arbetsplatserna – alltså lönsamma företag av alla storlekar.

Här behövs de av ordförande Antti Rinne efterlysta trepartsöverenskommelserna. Det behövs bättre dynamik i arbetslivet. Och här får han säkert en viktig roll att spela.

 

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen accepterar inte att arbetslösheten stiger i vårt land.

Vi behöver satsningarna på innovativa investeringar som finns i det omfattande tillväxtpaket som regeringen godkände i samband med budgetramarna i mars.

 

Statsrådet har nyligen slagit fast att cleantech och bioekonomi är spetskompentensområden för Finlands industriella tillväxt. Genom en fördubbling av omsättningen inom cleantech till år 2020 skapas minst 40 000 nya jobb. Regeringens har lagt upp ett program med målet att omsättningen inom bioekonomin växer till 100 miljarder år 2025, vilket betyder inte mindre än 100 000 nya arbetsplatser.

De redan flera gånger nämnda investeringsnyheterna inom skogsindustrin - Metsä Group och Stora-Enso - signalerar att vi är på rätt väg.

 

Men vi ska akta oss för att enbart se till spetskompentensen. Ungdomsarbetslösheten kräver konkreta jordnära lösningar. Sysselsättningsverkstäder, fungerande utbildningslösningar inom ramen för ungdomsgarantin behövs, samtidigt som det uppsökande ungdomsarbetet har stärkts.

Samhället tar en enorm risk genom att låta ungdomar gå arbetslösa. Vi bör ändå se till att det nya systemet med ungdomsgarantin fungerar med villkor som är fördelaktiga både för den unga som anställs, men även för arbetsgivaren som anställer.

Vi ska realistiskt bedöma vilka yrken det lönar sig att utbilda sig till. Vi borde inte utbilda ungdomar till tradenomer eller medianomer om arbetsmarknadens behov är rörmokare och plåtslagare.

 

Värderade talman,

 

Vi har en stor regional arbetslöshet i Finland, vilket också konstateras i interpellationen. Samtidigt finns det arbetskraftsbrist i andra delar av landet och även till Åland flyttar folk för att det finns arbete där. Vi har i dag 92 olika nationaliteter på Åland, och de klarar sig alla i ett svenskt samhälle. Samma sak i Österbotten, dit har många flyttat från Bosnien, Vietnam och andra länder för att där finns arbete.

I nordismens anda flyttar även många arbetslösa ungdomar till ett annat nordiskt land, framförallt till Norge, men inte många finländare. Språkkunskaper är i många fall en förutsättning för att få ett jobb. Den här regeringen vill ge alla finländare möjlighet att lära sig finska, svenska och andra språk. Jag hoppas att alla de som nu interpellerat i morgon ställer sig bakom den obligatoriska svenskan som ökar arbetskraftens mobilitet.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15