Upprättelse för internerade

04.06.2014 kl. 14:01
Vid gårdagens plenum (3/6) hölls remissdebatten om regeringens lagförslag att ekonomiskt ersätta de personer som blev offer för de finska myndigheternas interneringar efter andra världskrigets slut.

70 år efter att interneringen av personer med huvudsakligen tyskt eller ungerskt medborgarskap inleddes i Finland är äntligen tiden inne för upprättelse och skadestånd. Enligt den föreslagna lagen ska alla som var under 18 år när de internerades få en ersättning liksom också personer med finländsk bakgrund, även om de var äldre än detta när de internerades.

 

Historieforskare har visat att beslutet att internera kvinnor och barn stred mot allmän rättskänsla och tidigare förfarande inom förvaltningen i Finland. Detta lagförslag ska ses som ett erkännande av att de finska myndigheterna gjorde fel. 

 

Processen som ligger bakom lagförslaget började för sex år sedan då riksdagsmannen Jacob Söderman lämnade in ett skriftligt spörsmål om interneringen, och statsminister Vanhanen konstaterade att det handlade om stora mänskliga lidanden.

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har genom åren, både som tjänsteman och som riksdagsledamot, engagerat sig i denna orättvisa och hon visade sitt fulla stöd till lagförslaget i sitt anförande i debatten:  

 

Jag själv har kommit att engagera mig i fallet om en åländsk kvinna och hennes fyra små barn som utsattes för en stor orättvisa genom att de fråntogs egendom som var den ensamstående kvinnans möjlighet till försörjning för sig och de små barnen. Detta engagemang hörde till min förra yrkesroll, och vi är många som deltagit i detta arbete. Justitieminister Anna-Maja Henriksson och hennes stab ska ha ett erkännande för att lagen kom efter sex års väntan, sade Nauclér i talet.

Kvinnan i fråga hann aldrig få någon ursäkt eller upprättelse, och egendomen som föll i Sovjetunionens ägo är fortfarande i rysk besittning, men de fyra barnen finns i livet och får nu upprättelse, tillsammans med sina olycksbröder och systrar i riket.

Det har i Norden inte varit vanligt att i parlament eller i andra offentliga sammanhang be om ursäkt för den här typen av orättvisor, även om det skett mer frekvent i övriga Europa.

Övriga riksdagsledamöter som uttalade sig var av samma åsikt som ledamot Nauclér, det är hög tid att staten erkänner det felaktiga förfarandet och ersätter de drabbade,  det fanns ingen orsak att internera kvinnor och barn, de utgjorde ingen säkerhetsrisk för de allierade. Nu ska lagförslaget gå igenom den normala arbetsprocessen i riksdagen och det finns ingen anledning att förslaget inte kommer att gå igenom och klubbas i riksdagen. Sedan får man hoppas att statskontoret, som betalar ut ersättningarna,  informerar tydligt om detta så att alla som är berättigade till ersättning också får det.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00