Stubb är ute och cyklar

09.06.2014 kl. 09:14
Den s.k. tvåspråkiga skolan har varit ett återkommande debattämne under den senaste tiden. Förra veckan väcktes diskussionen igen, denna gång av min ministerkollega Alexander Stubb. Stubb tar avstånd från den s.k. Taxellska paradoxen och kallar den sjuk. Taxells paradox går ut på att tvåspråkiga lösningar blir enspråkiga. Därför förutsätter en levande tvåspråkighet enspråkiga lösningar.

Tidigare debattinlägg om den tvåspråkiga skolan har nästan alla präglats av att ingen riktigt klarat av att definiera vad man avser med en tvåspråkig skola. Också denna gång förblir det oklart vad minister Stubb avser. Vill han ha mera av samlokaliserade skolor eller vill han skapa en skola där undervisningen ges på två språk? Det vore viktigt att inte bara svepa med stora penseldrag, utan också klara av att måla detaljerna. Skall lektionerna varvas så att man har en timme matematik på finska och följande timme biologi på svenska?

 

Personligen är jag av den åsikten att utgångsläget bör vara att varje barn ska ha rätt till undervisning på sitt modersmål. Den svenska skolan från dagvård till högskola är central för en fungerande tvåspråkighet. Skolans kulturbärande och identitetsskapande roll är avgörande för ett levande svenskt språk i Finland.

 

Jag håller helt med Christoffer Taxell i att det för Stubb skulle göra gott att gå lite bakåt i tiden. De enspråkigt svenska lösningar som i tiden skapades har på sina områden garanterat en levande tvåspråkighet. Här kan nämnas förutom den svenska skolan också t.ex. Borgå stift och Nylands Brigad. Inom vården har lösningen ofta varit en annan, vilket gjort det svårt i speciellt Nyland. Därför är det otroligt viktigt att vi också i framtiden har kvar aktörer som Kårkulla.

 

Det finns också lokalt ett belysande exempel om hur en till synes god tanke om tvåspråkighet i slutändan kan gå helt fel. Jakobstads handelsläroverk var verksamt i nästan 50 år, tills verksamheten flyttades till tvåspråkiga Mellersta Österbottens yrkeshögskola. Vi vet hur det gick sedan. Den svenska utbildningen lades ner och utbildningen fortsatte på finska och engelska Det här visar att det faktiskt finns risker med att frångå enspråkigt svenska lösningar. Det handlar inte om påhittade hotbilder.

 

Men vi ska definitivt ta lyra på det intresse för det svenska språket, som finns hos många finskspråkiga barns föräldrar. Vi behöver mera språkbad som börjar i dagvården och slutar i årskurs 9. Språkbad på andra stadiet bör också uppmuntras. Det är också därför vi behöver fler lärare som är utbildade i språkbadspedagogik.

 

Det finns således nog goda möjligheter att öka en levande tvåspråkighet i Finland. Men nyckeln är inte att lägga ner den svenska skolan. Det vore att göra landet, tvåspråkigheten och svenskan en björntjänst av gigantiska mått. Det om något vore helt sjukt!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00