Statsminister Stubbs regeringsprogram

24.06.2014 kl. 15:00
Gruppanförande om statsminister Stubbs regeringsprogram 24.6 2014


Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Det finns ytterst litet spelrum i den finländska ekonomin. Därför är det av exceptionell stor betydelse hur vi gör nu. Mot bakgrunden av att vår ekonomi, ännu ett år till, riskerar göra ett nollresultat, har det ekonomiska svängrummet för regeringen varit försvinnande litet.

 

Därför är det högst anmärkningsvärt att de i förra veckan förda regeringsförhandlingarna kunde resultera i nya – rätt så betydande åtgärder – för att stärka tillväxten och stimulera ekonomin.

För Svenska riksdagsgruppen var den givna utgångspunkten att man i programförhandlingarna höll fast vid de ramar som regeringen Katainen har spikat. Väsentligt för det nya programmet är att man håller fast vid utgiftsramarna.

 

På inkomstsidan lättar man däremot en smula på tyglarna i finanspolitiken. Genom att uppskjuta målet att bryta skuldspiralen med ett år till 2018 prutar man på tidigare mål, för att samtidigt skapa rum för åtgärder som ska skapa ökad tillväxt och bättre sysselsättning.

 

Eftersom det med en växande statsskuld är vågat att lätta på finanspolitiken, ställer Svenska riksdagsgruppen tydliga villkor. Villkoren är att regeringen med stor målmedvetenhet genomför överenskomna strukturreformer. Vi har inte råd att misslyckas med vårdreformen, kommunernas skyldigheter måste planenligt minskas och vi behöver en mångsidig åtgärdsarsenal för att förlänga arbetskarriärerna.

 

Värderade talman,

Det nya programmet erbjuder flera stimulansingredienser som i sig är bra. Den tidigare planen att frysa ned indexhöjningen av inkomstskatteskalorna för låg- och medelinkomsttagare genomförs inte 2015. Det betyder mer köpkraft för dessa breda inkomstgrupper. Det hoppas vi ska ha en gynnsam effekt på den inhemska konsumtionen och ska sporra till arbete.

 

Familjeavdraget är en markering av regeringen Stubb om att man vill backa upp barnfamiljer. Det handlar om familjepolitik med sociala förtecken. Att introducera det nya avdraget kostar omkring 70 miljoner euro. Familjeavdraget bör utformas så att det inte blir en jämställdhetsfälla eller en flitfälla för lågavlönade kvinnor eller personer som står utanför arbetsmarknaden.

Det nya familjeavdraget ändrar inte heller på det faktum att barnbidraget fortfarande är ett universellt bidrag som riktas till barnet, oavsett familjens inkomster. Det är skäl understryka.


 

Att man kommit överens om att med snabb tidtabell utreda effektiva sätt att underlätta generationsskiften i företag är också mycket bra. Svenska riksdagsgruppen har länge drivit på denna sak. Generationsväxlingarna ska också gälla lantbruksföretag.

Likaså är det nödvändigt att vi kan trygga finansieringen för små och medelstora företag så att de kan växa och investera. Beslutet att satsa mera på medelstora företag via Finnvera är också mycket välkommet.

 

Satsningarna på infrastruktur och bostadsbyggande är också bra. Här bör man notera att det handlar om stimulans som är bundet till tydliga villkor. Banbyggen som Centrumslingan i Helsingfors, västmetron i Esbo och stadsspårvägen i Tammerfors är bundna till krav på markanvändning. Det ska bilda en logisk helhet: Kommunerna sporras till att öka tomtutbudet och staten hjälper till med villkoren för bostadsproduktion – detta så att även folk i lägre avlönade serviceyrken ska ha råd att leva och bo i huvudstadsregionen.

I sin politik bör den nya regeringen inte enbart fokusera på de stora tätorternas behov, utan även skapa drägliga livsvillkor i glesbygden. Den nya regeringen har även kommit överens om att utreda möjligheterna att grunda ett public-private bolag för att bygga skolor och göra andra nyttiga investeringar. Här har vår grupp ställt vissa randvillkor: För det första bör ett sådant bolag fungera på marknadsvillkor. För det andra kan det inte vara statens uppgift att via ett sådant bolag bestämma om hur vårt skolnät ska se ut.

 

Att windfallskatten nu slopas betyder att 50 miljoner ska hittas på annat håll. Det får inte drabba sektorer som redan drabbats hårt, exempelvis jordbruket.

 

 

Värderade talman,

 

Ett framsteg är att den kommande regeringen har förbundit sig till att ratificera ILO 169-konventionen för att trygga samebefolkningens rättigheter.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar satsningen på universiteten – varje euro som i dessa tider satsas på utbildning ger den bästa avkastningen. Enligt det nya regeringsprogrammet ska staten även utvidga språkbad i hela landet och stärka åtgärderna för att utveckla kvaliteten på den grundläggande utbildningen.

Skrivningar om dessa projekt avgörs i samband med budgetförhandlingarna i augusti. Då bestäms även en annan fråga som Svenska riksdagsgruppen har lyft fram; nämligen åtgärder för att förhindra att basvägnätet förfaller.

Det bör ytterligare poängteras att för att tillväxtprogrammet ska ge ett verkligt lyft behövs alla de strukturreformer som regeringen Katainen har enats om. Ingenting blir färdigt med formuleringar – vi måste fatta att det behövs mycket målmedvetet arbete. Den nya regeringen ska inte tro att det blir någon lättsam sommarsegling till nästa val!

 

Vi vill redan nu höja ett varningens finger. Den politiska hösten får inte leda till att nästa års budget blir en ”valbudget” med ökad låneupptagning som följd. Finlands position som ett land med högsta AAA kreditvärdighet får inte äventyras – det först blir dyrt. Ansvarstagande för framtiden kräver att vi inte mera ger avkall på regeringens centrala ekonomiska målsättningar.

Över lag kan vi ändå vara mycket nöjda med den goda samarbetsanda som ligger till grund för det nya regeringsprogrammet.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00