– Arbetet har varit tufft och vi har arbetat hårt för att de frågor som är viktiga för Svenskfinland ska beaktas i förslaget, säger riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos (SFP), som representerat Svenska riksdagsgruppen i reformens styrgrupp.

Målsättningen har varit att trygga kvalitet, jämlikhet och sund ekonomi inom social- och hälsovården. I vilken grad reformen kommer att bidra till att man uppnår dessa målsättningar är ändå ännu oklart. Det råder dock inga tvivel om behovet av att inom helheten trygga en fungerande svenskspråkig vård.

– Att förslaget inbegriper särskilda språkliga bestämmelser har varit avgörande för oss. Utan dem hade vi inte kunnat godkänna reformen, framhåller Wideroos.

Wideroos lyfter särskilt fram bestämmelsen om vårdområdenas nämnd för minoritetsspråk, vars uppgift är att utreda, bedöma och definiera behovet av svenskspråkig vård inom vårdområdet.

– En annan fråga som varit viktig är Kårkullas framtid. Nu finns skrivningar som ger statsrådet möjlighet att på förordningsnivå koncentrera viss sorts verksamhet till vissa producenter. Kårkulla är en sådan producent, vilket är bra.

Modellen innebär stora förändringar för kommunerna. Landet delas in i fem stora vårdområden och beslutsfattandet kommer långt att ske hos dem. Därmed fråntas också kommunerna sitt direkta inflytande inom social- och hälsovården.

Wideroos menar att den nu överenskomna vårdreformen måste ses som en konsekvens av den uteblivna kommunreformen.

– Vi anser att det hade varit bättre att man skulle ha gått inför starka primärkommuner som hade ansvarat för vården. När tåget nu gått i en annan riktning är det därför av största vikt att vi har kunnat trygga svenskspråkig representation inom tvåspråkiga vårdområden. I styrelsen för dessa områden ska alltid finnas minst en representant för det svenskspråkiga, säger Wideroos.

Tilläggsuppgifter: Ulla-Maj Wideroos 050 511 3141