Ungdomsgarantin

10.06.2014 kl. 12:41
Under det namnet går regeringens stora satsning på ungdomar. Mellan 16-25 skall ingen behöva gå arbetslös eller utan utbildningsplats i mer än tre månader. Jag satt själv med vid det förhandlingsbord där ärendet behandlades. Jag var otroligt glad och sade att detta var en av de få gånger jag varit riktigt överens med Lauri Ihalainen.
Det tog inte länge efter det att lagen blev klar, som det började komma klagomål på byråkratin. Som alla vet hatar företagare papper och blanketter som skall fyllas i. Detta har nu resulterat i att det endast är kommuner och statliga inrättningar som anställer dessa unga. I deras organisationer finns folk som fyller i papper och håller reda på att inget går fel. I privata företag finns det ingen sådan personal som kan ge sig tid till sådant.

 

När vi i riksdagen förra veckan under ledning av finansutskottet fick höra ett tiotal experter ge svar på hur ungdomsgarantin fungerat kom den verkliga sanningen fram. Det var bara kommuner som var representerade, och som berättade om sina erfarenheter av ungdomsgarantin. Inte ett privat företag fanns med, men det är väl så när modellen inte passar de privata företagen.

 

Finlands företagares Rauno Vanhanen var med och talade sanningens ord. Han var lika bekymrad som alla andra över vår ungdoms arbetslöshet och därpå följande utanförskap. I Tyskland, Österike och Schweiz är ungdomsarbetslösheten under 10 % då den hos oss närmar sig 25 %.

 

Var är felet? I Finland har vi lagstadgade arbetsavtal med lagstadgade minimilöner. Detta är helt i sin ordning när det gäller den yrkesarbetande befolkningen. Det vi också ser är att det inte finns arbetsgivare som anställer 16-åriga ungdomar för deras lagstadgade praktiklöner 1200-1300 euro + sociala kostnader.

 

Regering och arbetsmarknadsparterna har själva förstått detta och godkänt att deras lagstadgade avtal inte är lämpliga för oskolad ungdom. Det är mycket få som anställer en oskolad ungdom på den privata marknaden. Därför skapades ungdomsgarantin där staten betalar 700 euro lönesubvention åt en sextonåring som fått en praktikplats för 600 euro.   

 

Arbetsgivarna säger att det är för mycket byråkrati och för stora risker att någon besvärar sig när ungdomsgarantitiden tar slut, i värsta fall får företaget ett nio månaders anställningsstopp. Arbetsmarknadsparterna och regeringen tar enorma risker med vår ungdom som inte kommer ut till riktiga företag och får uppleva hur en riktig arbetsplats fungerar.

 

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35