Pressmeddelande

Hur mycket makt ska Museiverket ha?

18.08.2014 kl. 14:02

Enligt SFP:s vice ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson finns det tydliga tecken på att makten har förskjutits från de folkvalda fullmäktigeförsamlingarna till Museiverket. Det senaste exemplet kommer från Jakobstad, där stadsplanen kring torget varit föremål för diskussion i över två år. Ett enigt stadsfullmäktige vill utveckla centrum och skapa arbetsplatser, men Museiverkets syn på planläggningen kan komma att riskera hela projektet.

- Visst ska Museiverket ha en roll då det gäller bevarandet av musealt värdefulla miljöer och byggnader. Man kan däremot fråga sig ifall lagstiftningen gått för långt då en enskild tjänstemans synpunkt har större betydelse än ett enigt beslut av ett folkvalt fullmäktige, säger minister Henriksson.

- Dessutom behöver Museiverket inte väga in några lönsamhetsaspekter i sitt beslutsfattande. Ett folkvalt fullmäktige kan aldrig helt bortse från de ekonomiska konsekvenserna, utan måste göra en helhetsbedömning om vad som är bäst för den egna kommunen. Eftersom Museiverket inte behöver ta hänsyn till ekonomin kan det leda till negativa påföljder i enskilda fall, säger Henriksson.

I värsta fall kan de krav som Museiverket ställer leda till att projekt blir olönsamma, med påföljden att intresserade investerare drar sig ur, arbetsplatser förloras och utvecklingen stagnerar.

- Jag anser det vara på tiden att vi diskuterar myndigheter som till exempel Museiverkets roll i förhållande till den berörda kommunens beslutande organ. Vi behöver en balans som inger förtroende hos medborgarna och genom vilken vi också kan undvika besvär till våra domstolar, som kostar såväl samhället som näringslivet tid och pengar, säger Henriksson.

Minister Henriksson har för avsikt att diskutera Museiverkets roll med bostadsminister Piia Viitanen (SDP), som är ansvarig minister på området.

Tilläggsinformation:

Specialmedarbetare Otto Andersson, tel. 050 340 0972

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00