Pensionerna och statsmakten

08.09.2014 kl. 15:46
Onsdagen den 3 september skriver Bo Holmberg ett tidningsinlägg om hur statsmakten behandlar landets pensionärer. Jag kan inte säga annat än jag håller med honom i hans kritik. Jag håller helt med om att riksdag och regering borde agera. Det gör de inte. Bästa läsare, för det är lättare sagt än gjort.

Även jag trodde att pensionsärendena sköttes av riksdag och regering före jag kom in i riksdagen, men så är inte fallet. Vi har någonting märkligt i Finland som vi är ensamma om att ha i Norden, det kallas trepartsöverenskommelsen. De betyder att regeringen och arbetsmarknadsparterna, (facken och arbetsgivarna) bildar ett icke demokratiskt valt syndikat som styr allt som har med pensioner och pensionärer att göra. Trepartssyndikatet kan ha sina fördelar, men att krypa i famnen på arbetsmarknadsparterna så totalt som vår folkvalda riksdag och regering har gjort i år tionden, har väldigt lite att göra med den nordiska demokrati jag själv förespråkar. Det är ändå självklart att riksdag och regering skall ha goda kontakter till arbetsmarknadsparterna, precis som till alla andra stora intresseorganisationer, men självfallet inte gå i deras ledband.

Precis som Maj-Britt Nybacka skrev i Vasabladet den 5.9 har de uteblivna indexjusteringarna blivit bara till nackdel för pensionärerna. Ett liknande riktigt bakslag kom i våras när APC`s VD Suvi-Anne Siimes, meddelade att de gör ett undantag från 20-80 regeln och i stället justerar pensionerna med enbart 0,4% som förhöjning. Att detta har att göra, som påstods, med det allmänna ekonomiska krisen i landet har jag en liten förståelse för. Men det oaktat står det i regeringsprogrammet att pensionärernas representanter skall sitta med i de förhandlingar som berör pensionerna. Nu passade det ändå att jämföra pensionerna med löneutvecklingen, en sak som man försökt komma ifrån genom att ändra procentsatserna vid indexjusteringarna att mera ta i beaktande levnadskostnaderna.

Varför behandlas pensionärerna så här? Jo, de har inte ännu en så stark organisation som kunde bli en motpart/medpart i de förhandlingar där pensionärernas ärenden behandlas. Alla måste förstå i detta ärende finns det en betalare vilken heter arbetsmarknadsparterna och en mottagare pensionärerna. Dessa två har av naturliga skäl, olika intressen att bevaka och när den ena parten är utestängd från förhandlingsrummet så ser det ut som det gör.

Det är därför jag lämnat in ett lagförslag som stöds av en stor majoritet i riksdagen, vilket går ut på att pensionärsorganisationernas representanter ovillkorligen skall beredas möjlighet att sitta i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd och styrelser. Detta är en liten början men är ändå ytterst viktigt i dag när man ser hur vissa politiker börjar göra anspråk på pensionsfondernas kapital.

Lars Gästgivars
Riksdagsledamot SFP

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30