Polisens resurser

10.09.2014 kl. 15:00
Interpellationsdebatt om polisens resurser 10.9 2014


Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

Framtidens stora utmaning för polisen blir att trygga de ekonomiska resurserna för polisverksamheten samtidigt som statens ekonomiska utrymme minskar.

Alla borde inse och medge att det här är ingen lätt ekvation.

Därför finns det ingen orsak heller i denna debatt att försköna verkligheten.

På grund av trycket på statsekonomin måste vi ställa frågan om vi kan göra saker och ting annorlunda, helt enkelt bättre. Det betyder att det inte finns möjlighet att upprätthålla status quo, vare sig det gäller polisen eller andra delar av ordningsmakten. Med målsättning att få resurserna för fältverksamheten att räcka till genomfördes därför betydande administrativa rationaliseringar i början av året.

Men, vi ska inte se bakåt, utan vi behöver blicka framåt. I takt med att världen förändras så förändras också brottsligheten. Det innebär att polisen i sitt jobb hela tiden måste vara beredd på att möta nya utmaningar.

I en tid då man i samhället förväntas sig mycket av polisen – samtidigt som de ekonomiska resurserna är begränsade och förändringstrycket är stort – är det ändå viktigt att samtidigt garantera polisen arbetsro. Svenska riksdagsgruppen efterlyser stabilitet i finansieringen av polisen. Polisen har rätt att kräva långsiktighet när det gäller att utveckla organisationen.

De administrativa reformerna PORA 1, PORA 2 och PORA 3 har avlöst varandra. Nu gäller det att leva upp till reformerna och utveckla fältverksamheten på gräsrotsnivå. För det krävs arbetsro.

 

Värderade talman,

När det gäller ekonomin och resurserna behöver inte allt målas upp i dystra färger. Precis som inrikesminister Räsänen säger innehöll budgetmanglingen goda nyheter för polisen. Samtidigt som många andra förvaltningsgrenar tvingades till betydande nedskärningar fick polisen en nivåhöjning på sina anslag som är cirka 8 miljoner högre än i vårens rambeslut. Mot bakgrunden av detta ter sig Sannfinländarnas interpellation litet som en utryckning på falskt alarm.

I interpellationen uttrycker man sin oro för att polisen inte verkar tillräckligt synligt i våra samhällen. Vi håller med om att den allmänna tryggheten är en hörnsten i polisens verksamhet. Medborgarna har rätt att förvänta sig att polisen är en synlig del av vardagen.

Synligheten är också viktig för det förebyggande arbetet – att preventivt motverka brott.

Vi noterar i polisadministrationens verksamhetsberättelse för år 2013 att det index som mäter tryggheten på gatorna har förbättrats något. Det är bra och tyder på att polisen har lyckats styra sina resurser rätt.

Vår grupp tror ändå inte att det är förnuftigt att återinföra bypoliserna. Det skulle vara ett mycket ensamt jobb och vår övertygelse är att polisen bäst verkar i team. I alla lägen är det viktigt att poliskåren är öppen för samarbete med andra myndigheter. När vi söker lösningar och modeller som effektiverar polisens arbete finns det stor potential i samarbete åtminstone med allmänna tullmyndigheterna, gränsbevakningen och landets socialmyndigheter.

Det är också av största vikt att man vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors fortsätter att utbilda poliser på svenska. Den språkliga servicen i praktiken är även ytterst viktig på nödcentralerna. Därför välkomnar vi minister Räsänens betoning av att servicen ska fungera på båda språken.

 

Värderade talman,

Sannfinländarna tar upp i sin interpellation även de privata vaktfirmornas roll. Det vill jag ännu kort kommentera.

Ingen har undgått att se det faktum att de privata vaktfirmorna har ökat, men att som interpellanterna tala om en ”explosionsartad” ökning och att enbart se det som ett negativt fenomen är något vår grupp inte kan hålla med om.

Det finns flera uppgifter som vaktfirmor kan sköta och därmed ge polisen mer tid att fokusera på allvarliga brott, som enbart polisen är kompetent att sköta. Att vaktfirmor blir vanligare ställer givetvis krav på utbildningen av väktare – det räcker inte att plocka in vilken muskelknutte som helst.

Det finns skäl att definiera tydligt medborgarnas integritet visavi vaktpersonalen. Seriösa vaktfirmor har naturligtvis inte rätt att överskrida eller kränka medborgarens grundrättigheter.

 

Värderade talman,

Polisfrågan väcker alltid livlig debatt. Vi finländare värderar vår poliskår och därför är det inte populärt att se över resurserna. Jag tycker att på basis av vad vi har hört här i salen i dag, kan man säga att polisen har hög prioritet när budgetanslagen slås fast.

När vi fortsätter att utveckla en folkligt serviceinriktad, språkkunnig, handlingskraftig och förtroendeingivande poliskår ska inriktningen på fältarbetet vara allra viktigast.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15