Budgetförslaget 2015

16.09.2014 kl. 15:21
Remissdebatt om budgetförslaget 2015.

Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen, Mikaela Nylander 16.9 2014

Värderade talman,

 

Kan en finländare vara optimist? Den frågan ställer ekonomiprofessorn Sixten Korkman i en kolumn som nyss publicerades i Helsingin Sanomat. Inte så litet självironiskt när det gäller hans egen yrkeskår, säger Korkman att nationell självprygel är en gren som ekonomister behärskar bättre än andra – kansallinen itseruoskinta on laji, jota ekonomistit taitaa muita paremmin, toteaa Korkman.

 

Den som har gått igenom budgetboken för nästa år får kämpa för att ha optimismen i behåll. Statsfinanserna är ett stort bekymmer. Prognoserna visar klart att även år 2015 blir tillväxten olovligt svag. Det betyder att den offentliga ekonomin fortsätter uppvisa underskott – mycket till följd av det dåliga konjunkturläget som redan har pågått länge.

 

Tack vare anpassningsåtgärder har regeringen ändå lyckats förhindra att underskottet växer. Att notera är att vi nu minskar landets nettolåntagning från årets 7,4 miljarder till omkring 4,5 miljarder nästa år. Att vi fortfarande tvingas låna för att få statsfinanserna i balans är inte bra, men riktningen är i alla fall den rätta nu då underskottet minskar med närmare 3 miljarder.

 

Efter långa förhandlingar och ganska livlig offentlig debatt lyckades regeringen enas om ett budgetförslag som givetvis liksom alla kompromisser även har sina brister.

Svenska riksdagsgruppen betonar vikten att upprätthålla förtroendet för rättsstaten också då det är ekonomiskt kärva tider. Det var viktigt att stora ingrepp som skulle ha försvagat domstolar, åklagarväsende, polis och fängelser kunde tillbakavisas under budgetmanglingen.

 

Mitt i en siffermässigt ganska dyster situation behöver vi riktade åtgärder som ger jobb. Vårt samhällsbygge har inte råd med en försämrad sysselsättningssituation, som dagligen är en påminnelse om att våra exportmarknader drar dåligt.

I detta läge gör regeringen betydande tillväxtsatsningar som uppgår till totalt 460 miljoner euro under perioden 2014-2015. Det handlar å ena sidan om investeringar i kompetens och innovation, å andra sidan om trafik- och byggprojekt med snabbt sysselsättande verkan.

Jag vill särskilt lyfta fram Tekes lånefullmakter som höjs för att backa upp cleantech och bioekonomi.

När det gäller infraprojektet bör man i riksdagsbehandling av budgeten se till att inte alla resurser används till storprojekt som binder upp trafikpolitiken också för hela nästa valperiod. Den nya regeringen bör rimligen också ha sitt att säga till om. Vi bör se till att man också satsar på befintliga vägar och järnvägar – vi bör stoppa förfallet av vår nationalegendom.

 

Svenska riksdagsgruppen kommer att slå vakt om att utveckla Kustbanan som ju går från Helsingfors via Karis till Åbo. Kustbanan är i behov av en nivåhöjning och linjen är oundgänglig både för pendlartrafiken och för näringslivet i västra Nyland. Vi ifrågasätter därför planerna på en parallell snabbjärnvägssatsning till Åbo som skulle få en alternativ sträckning.

Riksdagsgruppen är mycket nöjd med att elektrifieringen av tågbanan Bennäs-Jakobstad-Alholmen nu äntligen blir av med de 3,3 miljoner euro som beviljas. Via denna satsning kan vi trygga arbetsplatser och utveckla industrin - tågbanan stärker särskilt UPM:s konkurrenskraft.

 

Regeringen gör också sitt för att stärka medborgarnas köpkraft. Låg- och medelinkomstbarnfamiljer stöds genom ett nytt barnavdrag. Åtgärden kompenserar åtminstone delvis beslutet att sänka barnbidraget. Här är det skäl att akta sig för att skapa nya flitfällor. Vår grupp hade hellre sett att man hade minskat på barnbidragsnedskärningen i stället för att ta in ett nytt bidrag i beskattningen.

 

På finansministerns initiativ förbättras även de små pensionsinkomsterna något genom att 70 miljoner euro reserveras för att höja pensionsinkomstavdraget. Däremot tillät inte finansramarna också en höjning av garantipensionen. Det är ändå viktigt att komma ihåg garantipensionen infördes för bara tre år sedan, vilket höjde de lägsta folkpensionerna med över hundra euro.

 

Över lag har budgetarbetet präglats av en mycket sträng hushållning med finanserna. Också i ett litet längre perspektiv är utrymmet mycket knappt i den finländska ekonomin. För att minska på hållbarhetsunderskottet behövs de strukturreformer regeringen har förbundit sig till. De görs med tanke på de unga. Vi har inte rätt att upprätthålla strukturer som de kommande generationerna får betala dyrt för.

 

Därför behövs en modig och rättvis pensionsreform. Den bör innehålla trovärdiga öppningar som gör att folk orkar längre i arbetslivet.

Vi måste också se till att vi får en vårdreform som även den gör att hållbarhetsunderskottet minskar. Vi ska dock akta oss för att reformen blir en styv struktur som styrs uppifrån. I vårdbesluten måste man kunna följa det som vettigast för helheten och det som medborgarna kan acceptera som rimligt. När det gäller exempelvis jourförordningen hotar inbesparingarna bli mindre än ministeriet räknar med.

 

"Tässä maassa on liikaa kustannuksia, byrokratiaa, menopaineita, veroja, velkaa, tehottomuutta, saamattomia poliitikkoja. On liian vähän riskinottoa, yrittäjyyttä, myyntitaitoa, luovuutta, joustavuutta, poliittista johtajuutta."

 

Detta är inte ett stycke i mitt gruppanförande, utan ett citat från Sixten Korkmans tidigare nämnda kolumn.

Han har rätt att vi behöver en bättre företagaranda, mer skapande förmåga och politiskt ledarskap.

Vi måste bli bättre på att se möjligheterna i det trängda läge vi befinner oss i. Ingen har sagt att det är enkelt, exempelvis inom utbildningen är jag rädd att smärtgränsen när det gäller resursminskningar börjar vara nådd.

Vi har dock ingen orsak att försjunka i dysterhet. Hellre bevisar vi att det går att leva med en optimistisk attityd i detta land. Det är också skäl att notera att nivån på social rättvisa i Finland är nästhögst inom EU, efter Sverige. Det framkommer i ett nytt EU-index för social rättvisa. Det ska vi värna om, samtidigt som vi ska sporra till mera arbete.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15