Ökad ojämlikhet

23.09.2014 kl. 15:00
Interpellationen om den ökande ojämlikheten och låginkomsttagares försörjningsproblem. Gruppanförande 23.9 2014,
Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

I interpellationen tas upp ett viktigt problem. Låginkomsttagares försörjningsproblem är väsentligt att tackla både under ekonomiskt bättre och sämre tider. Välfärdssamhället hela idé bygger på att alla grupper i samhället kan leva ett människovärdigt liv.

När vi diskuterar social ojämlikhet är det skäl att ge en rättvis bild av nuläget. Tuomo Puumala och de övriga interpellanterna har valt att beskriva klyftorna i vårt samhälle i mycket dramatiska ordval.

Det är sant att vi hela tiden måste vara på vår vakt att de sociala klyftorna i samhället inte ska fördjupas, men det finns högst relevanta undersökningar som inte målar verkligheten i lika dystra färger.

Bara för en vecka sedan publicerade EU ett index för social rättvisa där Sverige, Finland och Danmark är i topp. EU-rapporten ”Social justice in the EU – A crossnational comparison” konstaterar att dessa länder har jämförelsevis en låg nivå av fattigdom, arbetslöshet och diskriminering.

Andra platsen i EU-jämförelsen betyder förstås inte att de sociala problemen inte existerar i vårt samhälle. De finns, och det ligger på vårt ansvar som beslutsfattare att söka de rätta verktygen för att minska på dem.

 

Värderade talman,

Även om vi alla vet att budgeten - som vi nu under hösten behandlar här i riksdagen -innehåller nedskärningar och nedfrysningar av index som ingen av oss önskar, vill jag hävda att regeringen under valperioden gjort väldigt litet som försämrar välfärden och ganska mycket som har förbättrat den.

Till Vänsterförbundet vill jag säga: inte har grundlinjen i regeringens socialpolitik ändrat på ett halvår bara för att ert parti lämnade regeringssamarbetet. Fortfarande är regeringens mål att balansera Finlands underskottstyngda ekonomi med lösningar som är socialt hållbara och inte ökar utslagningen i samhället.

Men om vi inte får ekonomin att växa måste nästa regering – oberoende av vilka partier som sitter där – fatta många tråkiga beslut. Därför är det i låginkomsttagarnas intresse att vi får tillväxt till stånd.

När det gäller den andra interpellanten Centern kan jag inte låta bli att förundra mig över hur hård kritiken är för att regeringen skär ned - men samtidigt passar ni på att kritisera regeringen för att göra för litet för att balansera ekonomin. Hur går det här ihop, bästa centerparti.

 

Värderade talman,

Det är ingen tvekan om att vi måste göra mera för jobben och utbildningen. Vi kommer inte åt den växande arbetslösheten om inte företagen vågar satsa.

Den kännbara sänkningen av samfundsskatten gjordes för att stimulera företagande och därigenom förbättra sysselsättningen. Vi ska fortsätta stödja innovationer och inse vikten av utbildning. Jämlika förutsättningar för utbildning är det bästa sättet är det bästa sättet att motverka social ojämlikhet i vårt land.

De riktade satsningarna på unga som riskerar utslagning är helt rätt politik.

 

För att på nytt få tillväxt i vår ekonomi behövs innovationer, utbildning och företagsamhet – det finns ingen annan väg att gå.

Också Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen har nyligen i rätt häpnadsväckande klara ordalag uttalat sig om villkoren för välfärd. Jag tror inte att han har som mål att skrota välfärdsstaten då han säger att nu måste vi ta ställning till en hur stor offentlig sektor vi har råd med.

Vi kan inte enbart fortsätta att bygga ut den på skuld, utan vi måste driva igenom de strukturella reformer som behövs.

Vi delar hans uppfattning. Men när reformerna drivs igenom är det vårt ansvar att se till de svaga grupperna i samhället.

Därför har regeringen i så gott som alla sina budgetuppgörelser under valperioden höjt på grundavdraget. Detta uttryckligen för att låginkomsttagare ska kompenseras för andra beslut som höjer skatter och avgifter.

Det finns också flera andra exempel på vad regeringen har gjort. Vi är nöjda med programmet för sysselsättning av partiellt arbetsföra. Personer som har ett handikapp av något slag ska inkluderas i arbetslivet. Likaså var det en viktig öppning av regeringen att ge arbetslösa rätt att förtjäna 300 euro i månaden, utan att arbetslöshetsförmånen påverkas.

 

Värderade talman,

 

Vi behöver flera jobb - det är den bästa medicinen mot social utslagning. Den svaga tillväxt vi har gör att vi dessvärre ser hur arbetsplatser försvinner från flera branscher. Det är den här trenden vi måste vända på genom en trovärdig och långsiktig politik.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30