Ökad ojämlikhet

23.09.2014 kl. 15:00
Interpellationen om den ökande ojämlikheten och låginkomsttagares försörjningsproblem. Gruppanförande 23.9 2014,
Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

I interpellationen tas upp ett viktigt problem. Låginkomsttagares försörjningsproblem är väsentligt att tackla både under ekonomiskt bättre och sämre tider. Välfärdssamhället hela idé bygger på att alla grupper i samhället kan leva ett människovärdigt liv.

När vi diskuterar social ojämlikhet är det skäl att ge en rättvis bild av nuläget. Tuomo Puumala och de övriga interpellanterna har valt att beskriva klyftorna i vårt samhälle i mycket dramatiska ordval.

Det är sant att vi hela tiden måste vara på vår vakt att de sociala klyftorna i samhället inte ska fördjupas, men det finns högst relevanta undersökningar som inte målar verkligheten i lika dystra färger.

Bara för en vecka sedan publicerade EU ett index för social rättvisa där Sverige, Finland och Danmark är i topp. EU-rapporten ”Social justice in the EU – A crossnational comparison” konstaterar att dessa länder har jämförelsevis en låg nivå av fattigdom, arbetslöshet och diskriminering.

Andra platsen i EU-jämförelsen betyder förstås inte att de sociala problemen inte existerar i vårt samhälle. De finns, och det ligger på vårt ansvar som beslutsfattare att söka de rätta verktygen för att minska på dem.

 

Värderade talman,

Även om vi alla vet att budgeten - som vi nu under hösten behandlar här i riksdagen -innehåller nedskärningar och nedfrysningar av index som ingen av oss önskar, vill jag hävda att regeringen under valperioden gjort väldigt litet som försämrar välfärden och ganska mycket som har förbättrat den.

Till Vänsterförbundet vill jag säga: inte har grundlinjen i regeringens socialpolitik ändrat på ett halvår bara för att ert parti lämnade regeringssamarbetet. Fortfarande är regeringens mål att balansera Finlands underskottstyngda ekonomi med lösningar som är socialt hållbara och inte ökar utslagningen i samhället.

Men om vi inte får ekonomin att växa måste nästa regering – oberoende av vilka partier som sitter där – fatta många tråkiga beslut. Därför är det i låginkomsttagarnas intresse att vi får tillväxt till stånd.

När det gäller den andra interpellanten Centern kan jag inte låta bli att förundra mig över hur hård kritiken är för att regeringen skär ned - men samtidigt passar ni på att kritisera regeringen för att göra för litet för att balansera ekonomin. Hur går det här ihop, bästa centerparti.

 

Värderade talman,

Det är ingen tvekan om att vi måste göra mera för jobben och utbildningen. Vi kommer inte åt den växande arbetslösheten om inte företagen vågar satsa.

Den kännbara sänkningen av samfundsskatten gjordes för att stimulera företagande och därigenom förbättra sysselsättningen. Vi ska fortsätta stödja innovationer och inse vikten av utbildning. Jämlika förutsättningar för utbildning är det bästa sättet är det bästa sättet att motverka social ojämlikhet i vårt land.

De riktade satsningarna på unga som riskerar utslagning är helt rätt politik.

 

För att på nytt få tillväxt i vår ekonomi behövs innovationer, utbildning och företagsamhet – det finns ingen annan väg att gå.

Också Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen har nyligen i rätt häpnadsväckande klara ordalag uttalat sig om villkoren för välfärd. Jag tror inte att han har som mål att skrota välfärdsstaten då han säger att nu måste vi ta ställning till en hur stor offentlig sektor vi har råd med.

Vi kan inte enbart fortsätta att bygga ut den på skuld, utan vi måste driva igenom de strukturella reformer som behövs.

Vi delar hans uppfattning. Men när reformerna drivs igenom är det vårt ansvar att se till de svaga grupperna i samhället.

Därför har regeringen i så gott som alla sina budgetuppgörelser under valperioden höjt på grundavdraget. Detta uttryckligen för att låginkomsttagare ska kompenseras för andra beslut som höjer skatter och avgifter.

Det finns också flera andra exempel på vad regeringen har gjort. Vi är nöjda med programmet för sysselsättning av partiellt arbetsföra. Personer som har ett handikapp av något slag ska inkluderas i arbetslivet. Likaså var det en viktig öppning av regeringen att ge arbetslösa rätt att förtjäna 300 euro i månaden, utan att arbetslöshetsförmånen påverkas.

 

Värderade talman,

 

Vi behöver flera jobb - det är den bästa medicinen mot social utslagning. Den svaga tillväxt vi har gör att vi dessvärre ser hur arbetsplatser försvinner från flera branscher. Det är den här trenden vi måste vända på genom en trovärdig och långsiktig politik.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00