Pressmeddelande

Integration – men inte på svenska?

13.10.2014 kl. 14:53

Riksdagsledamot och Svenska Finlands Folktings ordförande Christina Gestrin (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål där hon frågar vad regeringen ämnar göra för att se till att invandrare får integreras på svenska. Hon frågar också vad regeringen ämnar göra för att utreda om myndigheterna följer lagen när de inte beviljar integrationsstöd till invandrare som vill ha svenskspråkig integrationsutbildning.

- En person som är motiverad och vars önskemål och behov tas på allvar har större chanser att integreras väl. Det är oroväckande om myndigheter inte ser svenskan och finskan som likvärdiga integrationsspråk och heller inte ser att det finns efterfråga på svenskkunnig arbetskraft inom flera sektorer, säger Gestrin.

Frågor kring invandrares rätt att integreras på svenska i Finland, och speciellt i huvudstadsregionen, har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. På vissa arbets- och näringsbyråer har det funnits en ovilja att bevilja integrationsstöd till invandrare som väljer att delta i svenskspråkig integrationsutbildning. Det här motiveras med att svenskspråkig integrationsutbildning inte leder till arbete. Problem har funnits även i tvåspråkiga kommuner, där invandraren inte fått information om möjligheterna att integreras på svenska.

- Det är oroväckande om det inte finns praktisk möjlighet att välja svenska som integrationsspråk. Många invandrare har större förutsättningar att integreras i samhället om de får sin integrationsutbildning på svenska, fortsätter Gestrin. Hon ger som exempel personer som har svenskspråkiga familjemedlemmar eller som redan behärskar andra germanska språk.

För ytterligare frågor eller information, kontakta:

Riksdagsledamot Christina Gestrin, 050 511 3121

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35