Sotereformens varande eller inte varande

14.10.2014 kl. 11:44
Nog är världen underlig, när det finns lagförslag som jag tror att 80 % av riksdagsledamöterna inte önskar. Jag syftar på SOTE-reformen som debatteras i kommunerna runtom i landet. Ett lagförslag som sägs vara en kompromiss mellan de fyra stora partierna medan de mindre partierna i riksdagen fick kompromissen serverad. Så föddes kompromissen som inget parti nu vågar ifrågasätta officiellt. Jag som inte har familj i Helsingfors och inte skall hem om kvällarna, sitter gärna i riksdagens café kvällstid och diskuterar med andra riksdagsledamöter i förgängelsen. I de diskussionerna, oberoende av parti, finns det väldigt få som gillar denna lag. Det ser inte bättre ut än att kompromissen gjort oss riksdagsledamöter fångna i vår egen förträfflighet.

Då vi nu hör våndorna från kommunfältet där man sagt nej, nej, nej, till alla påbjudna nya lagförslag, gällande kommunernas ställning i samhället, tror jag nog att detta är det sämsta alternativet. Att ta 60 % av kommunens budget och som i vårt fall sända pengarna till Åbo, för att det där skall delas ut tillbaka till vårddistrikt är nog att omyndigförklara kommunerna.

 

Jag som är mån om att bibehålla svensk service här i Österbotten har också vågat fråga mig själv om Åbo är det bästa alternativet för oss österbottningar? Skulle vi ha valt Tammerfors som samarbetsområde hade vi odiskutabelt blivit den region där det ges svensk sjukvårdsservice. Nu blir det två städer, Åbo och Vasa, som kommer att tävla om detta. Både Tammerfors och Åbo är långt borta men Tammerfors är ändå mycket närmare.

 

Åter till riksdagen, i ärlighetens namn tror jag att detta lagförslag i nuvarande form kommer att ha mycket svårt att gå genom det nålsöga som riksdagen är i dag. I verkligheten behövs endast en riksdagsledamot för att fälla hela lagförslaget, om man utgår med regeringen som bas, och den ledamoten har med den röstningen biljetten klar till nästa riksdag. Frågan är om inte många skulle dra en lättnadens suck även i riksdagen. Till och med Centerns hemkommunsmodell är att föredra framför denna otympliga byråkratiska skapelse, himlarnas himmel.  Jag hoppas att lagen fälls i grundlagsutskottet, eller i riksdagen, och att vi kan återgå till diskussionen om större kommuner som själva bestämmer över sina egna pengar.

 

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00