Finland i globaliseringens grepp

03.11.2014 kl. 09:00
Dagens fråga lyder varför alla diskuterar att ekonomin går nedåt i Finland, jo, därför att det är sant. Men det är inte bara ens fel och det är inte ens alltid vårt eget lands fel. Men ett är säkert, vi är tvungna att anpassa oss till den alltmer globaliserade världsekonomin med en gränslös fri konkurrens. Vågar man som politiker tala klarspråk om hur man tycker att de inhemska problemen borde rättas till, ja då behöver sanningssägaren alltid ha den ena foten i stigbygeln.

Riksdagens ekonomiutskott besökte EKs teknologiutskott förra veckan, var jag höll ett tal, må denna del av talet stå för mitt klarspråk. ”Arbetslöshet är lika med att det inte finns arbete. Varför finns det inget arbete? Det finns ingen arbetsgivare som skapar arbetsplatser. Varför finns det ingen arbetsgivare, jo för att det inte går att producera produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser”.  


Om man undantar den större exportindustrin som alltid levt och lärt sig leva i en öppen internationell konkurrenssituation för att klara sin business, var jordbruket den första som fick känna av den nya globala konkurrensen via EU.  Jordbrukarnas överlevnad har delvis skötts med olika bidrag. Finnair och rederinäringen var följande som fick fundera på hur man skulle konkurrera på en global fraktmarknad, med finländsk kostnadsnivå? Svaret löd att det var och är fortfarande omöjligt. Till och med EU har varit tvungen att godkänna subventioner av sjömännens löner via ett nettolönesystem. Utan detta system skulle det knappast mer finnas ett enda fartyg under finländsk eller europeisk flagg. Flygbolag har mig veterligen inga sådana överenskommelser och då måste deras kostnader och löner anpassas till den internationella marknaden. Därför dessa årslånga förhandlingar och kamper med personalfacken inom Finnair. Dessa två branscher är just nu kanske de hårdast drabbade. Men resten av våra exportföretag och underleverantörer hamnar allt mer i samma situation.  Det går mer och mer trögt att sälja våra produkter på export. Av exportindustrin planerar nu dessutom 70 % en utlokalisering i framtiden. Bytesbalansen är negativ och landet lånar 8 miljarder per år för att hålla vår icke införtjänade välstånd uppe.


Ingen önskar lönesänkningar och det är nog det sista vi skall försöka göra. Om vi gör det, så tar vår inhemska marknad tar slut. Men ingen vill heller göra något åt strukturerna, trots att företagsvärlden menar att de finländska kostnaderna är för höga och SAK-bossen Lauri Lyly säger att facket gjort sitt i och med långa och låga löneavtal och nu kräver att företagen skall börja investera och skapa arbetsplatser. Båda har rätt, men vad händer då i denna situation? Jo, permitteringar, uppsägningar och utlokaliseringar till andra länder.


Vi måste inse fakta, företag och dess aktieägare kan ingen tvinga till att skapa arbetsplatser. Företag investerar, anställer enligt egna behov och det finns inget företag som flyttar från ett så tryggt land som Finland, om kostnadsstrukturen är sådan att deras produkter säljs. Alltså är vi tvungna att få finländska kostnaderna till en internationell nivå Detta sker genom en uppluckring av en mängd statliga påbud, byråkrati och stora strukturförändringar. Samt genom att anpassa vår arbetsmarknad till den globala värld vi nu lever i. Men först måste vi inse och därefter godkänna att vi håller på att förlora den för Finland så viktiga globala marknaden.  Vi skall ändå inte vara missmodiga, vi skall skapa framtidstro, för tillsammans kommer vi finländare att kunna skapa en ny plattform, så att våra exportföretag också i fortsättningen skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Så skapas också nya arbetsplatser och de nya investeringar.

 
Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55