Osthyveln är ödesdiger för rättsvården

27.10.2014 kl. 10:18
Sparkraven som riktar sig mot rättsvården har gett upphov till en hel del diskussion i offentligheten under den senaste tiden. Bl.a. uttryckte den ledande häradsåklagaren Peter Levlin nyligen sin oro över åklagarväsendets resurser. Som justitieminister är jag även själv mycket oroad över hela rättsvårdens resursnivå under de kommande åren. Därför är det bra att vi för denna diskussion

Under budgetförhandlingarna i augusti lyckades vi avvärja en annalkande katastrof. Finansministeriets ursprungliga budgetförslag innehöll hårda sparkrav, som skulle ha slagit mycket hårt mot åklagarna, domstolsväsendet, utsökningen och fängelserna. Lyckligtvis vann förnuftet, så att nästa års verksamhet kan klaras utan uppsägningar. Åklagarnas resurser hölls på årets nivå. Domstolarna hamnar sammanlagt att minska sin personal med ca 20-30 arbetsår.

 

Jag efterlyser en mer översiktlig och hållbar resursnivå för rättsvården. I denna fråga bör alla partier ta sitt ansvar. Rättsvårdens resursnivå är en fråga som bör diskuteras under nästa regeringsförhandlingar, oberoende vem som sitter vid de förhandlingsborden.

 

Sparåtgärder inom rättsvården riktar sig direkt till verksamheten.  En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, d.v.s. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem t.ex. hos åklagarväsendet i ett senare skede syns i domstolarna, då ärendena blir och väntar d.v.s. det uppstår en slags propp inom kedjan.  Detta i sin tur leder till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättsskydd. En fungerande rättsvård är också avgörande för vårt lands konkurrenskraft. Företagen måste kunna lita på att deras ärenden blir behandlade smidigt och effektivt inom domstolarna.

 

Det år också skäl att nämna att det inom rättsvården nu genomförs en hel del reformer som baserar sig på Reformprogrammet för rättsvården för åren 2013–2025. I delegationen som utarbetade programmet ingick bl.a. Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens presidenter, riksåklagaren, riksfogden och advokatförbundets representant. Programmet innehåller närmare 60 åtgärdsförslag av vilka ca hälften redan förverkligats eller nu håller på att behandlas i riksdagen. Avsikten är att anpassa rättsvårdens kostnader samtidigt, som man tryggar rättsäkerheten. Det är viktigt att notera att de besparingar som åtgärderna medför inte uppenbarar sig på en natt. Det gäller att ha tålamod.

 

För en rättsstat som Finland, är befolkningens tilltro till ett fungerande rättsystem A och O. Det handlar om ett av grundfundamenten i vår demokrati.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringen besvarar interpellation om den ökande ojämlikheten 7.12.2017

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
07.12.2017 kl. 17:29

Jubileumsplenum för den 100-åriga självständigheten 5.12.2017

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
05.12.2017 kl. 12:37

Debatt om statsministerns upplysning om aktuella EU-ärenden

Gruppanförande 22.11.2017, Eva Biaudet
22.11.2017 kl. 15:00

Debattinitiativ om svenska riksdagsgruppens alternativa budget för 2018

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen, 15.11 2017
15.11.2017 kl. 14:25

Interpellationsdebatt om spårtrafiken nu och i framtiden.

Gruppanförande 3.10 2017 hållet av , Mats Nylund
03.10.2017 kl. 14:18

Remissdebatt om statsrådets klimatpolitiska redogörelse 2030.

Gruppanförande 27.9.2017, ledamot Anders Adlercreutz,
27.09.2017 kl. 14:30

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2018

Gruppanförande 20.9.2017, Joakim Strand
20.09.2017 kl. 10:36