Skattegraden har nått sitt tak.

03.11.2014 kl. 15:46
Finns det för många tjänstemän i Finland? Centerns ordförande Juha Sipilä krävde i senaste helg att den offentliga sektorn måste minska med tiotusentals personer. Senare har ha preciserat sitt krav. Både politiket och fackföreningsledare har kommenterart Sipiläs utspel. En del håller med, andra säger emot.

Det som är fullständigt klart är att vi inte kan fortsätta som nu. Finlands totalskattegrad är en av de allra högsta i EU och i hela världen. Enligt planen för de offentliga finanserna 2014-2018, det som tidigare kallades rambudgetbeslutet, är totalskattegraden 45,7 procent år 2015 och stiger till 46, 2 procent år 2017. En så hög totalskattegrad stryper vår konkurrenskraft på exportmarknaden och det syns mycket tydligt redan idag. Fortsätter vi och höjer skatterna så tappar vi ännu mera gentemot våra konkurrentländer.

 

Trots den rekordhöga skattegraden så räcker inte statens och kommunernas inkomster till för att betala den nuvarande nivån på verksamheten. Vi blir tvungna att öka vår skuldsättning i flera år framöver. Någonting måste göras. Men viktigare än att diskutera hur många tjänstmän som anställda i offentliga sektorn är att se på vad vi gör.

 

EU:s jordbruksreform, CAP 2020, startar i nästa år i samtliga EU-länder. I Finland innebär reformen att behovet av granskning och övervakning av bönderna kommer att kräva cirka 40 årsverken till. Från mitten av nästa år förnyar vi också Kemera-lagen, finansiering av hållbart skogsbruk. Samma trend finns där. En ny regel om förhandsanmälan av stödobjekt kommer att sluka betydligt mera övervakningsresurser än idag. Den ökade byråkratin och övervakningen av dessa reformer sänker effektiviteten och konkurrenskraften, inte bara för staten utan också för företagarna. Ändå ska de genomföras för ”EU:s statsstödsregler kräver det”.

 

Mera relevant än att diskutera antalet tjänstemän är att diskutera vad de gör. 40 årsverken för att förbättra vägunderhållet höjer konkurrenskraften betydligt mera är 40 granskare gör. 100 närvårdare i åldringsvården ger betydligt mera livskvalitet än 100 överinspektörer som förbereder tvångsinlösningar av myrar som ingen ändå har tänkt exploatera. Nu är det hög tid att vi börjar diskutera vad det offentliga ska göra i framtiden och vad som den privata sektorn ska göra. Vi har kommit till vägs ände när det gäller att höja totalskattegraden.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35