Vi behöver fler som jobbar –småföretagen i nyckelposition !

09.11.2014 kl. 10:00
Den gångna veckan har varit tuff. Riksdagen har diskuterat landets ekonomi och oppositionen försökte fälla regeringen. Någon dundermedicin hade oppositionen ändå inte att erbjuda i interpellationsdebatten. Det är lätt att kritisera, men svårt att komma med trovärdiga alternativ!

Den ekonomiska krisen har förföljt oss sedan 2008, och utmaningen är att balansera upp både den offentliga och privata sektorn. Det finns förutsättningar att svänga skutan. Vi måste höja sysselsättningsgraden, och få fler som jobbar. Hur gör vi då för att lyckas?

För det första måste vi  bryta statens skuldsättningsspiral. Här har SFP konsekvent påtalat att vi inte kan fortsätta låna mera för att finansiera vårt välfärdssamhälle. Det vore ödesdigert för kommande generationer. Det är vi som är i arbetsför ålder nu, som måste bära ansvar också för det ekonomiska arv vi lämnar efter oss.  Den goda nyheten är att regeringen nu svängt utvecklingen, då vi för nästa år lyckats minska nettoupplåningen med 37 procent! Det är bra, och på den vägen måste vi fortsätta. Men vi behöver också hitta den rätta medicinen för att få den privata sektorn att växa, särskilt de små- och medelstora företagen, för det är där de nya jobben kan skapas.
 

Företagen behöver få ett bättre flyt för att kunna anställa och bidra till att svänga sysselsättningstrenden till det positiva. Det har visat sig under den senaste tiden att många små- och medelstora företag har problem med att få betalt för sina tjänster inom rimlig tid.  Fastän betalningstiderna i Finland fortfarande är kortare än i övriga europeiska länder, bekräftas utvecklingen i den utredning som justitieministeriet och näringslivets organisationer tillsammans har gjort.

Det finns större företag som gärna använder de mindre företagen som bank, genom att tillämpa upp till 60 dagars betalningstid. Det här är något som jag anser att vi behöver ta tag i. De mindre företagen behöver precis som de större ha sin likviditet i skick för att fungera smidigt.

Därför har jag under veckan initierat en lägändring som Justitieministeriet nu kommer att bereda vidare. Lagändringen skulle innebära att betalningstiden får överskrida 30 dagar bara om det uttryckligen avtalats om det. Den nuvarande motsvarande gränsen är 60 dagar. Man kan säga att vi tagit lyra på företagens önskemål, och jag ser det som viktigt att vi nu kan signalera att vi går vidare med beredning av en lag som bättre motsvarar företagens nuvarande behov av kortare betalningstider. Samtidigt är det också viktigt att näringslivet överväger vad som kan göras genom frivilliga insatser för att överlag stöda en sund betalningskultur.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00